Power
Så var det torsdag då. Ytterligare en dag närmare helgen. Ser inte fram emot imorgon dock. Jag ska på den årliga tandläkarundersökningen. Undersökningen tar en kvart och det kostar nästan 600 spänn. Bra timlön tandläkare måste ha.
Mailade ner till han i receptionen i morse för att fråga om det var ok om jag ändrade hans telefonlista från liggande till stående format och hans svar på det blev: "Ja du [namn]. Du får faktiskt göra vad du vill med den." (Han har en härlig typ av humor. Men man måste ha pratat med honom för att kunna läsa det med det tonfallet som han skulle ha haft om han hade sagt det där.) Sedan behöver han ju inte veta att jag gjorde om den redan igår...
Så var det jag som svarade när han ringde upp och meddelade att det var ett besök till en här på vår firma men det var ett väldigt kort samtal. Jag kan skriva ner det som det var:
"Ja, det är [namn] här."
"[Mitt namn. Hans namn.]"
"Hej."
"Det är ett besök här till [besöksmottagarens namn]."
"Då tar jag och möter upp honom/henne på plan två."
"Plan två?"
"Japp."
"Bra. Hej."
"Hej."
*klick*
Jag undrar vadan detta berodde på. Han lät ganska stressad så det kan vara det som gjorde det. Jag hoppas verkligen inte att det berodde på att jag mailade ett svar på hans svar... Men som min ena kollega sa så är det ju på sätt och vis "bra" att han vågar låta stressad eller ur gängorna i telefon när han pratar med oss, för det tyder på att han anser att han "känner" oss och så vet han att vi utsätts för samma saker då vi också är receptionister så att han vågar slappna av och vara sig själv när han pratar med oss då han vet att vi förstår honom. Fast jag får väl se hur han är när jag går idag. Om han verkar konstig när jag säger hej då till honom eller inte.
När jag gick hem så verkade han vara som vanligt. Lite uttråkad kanske, men vem är inte det den tiden på dagen om man sitter i en reception..?
Sedan såg jag att Damos konsert på Cirkus är utsåld. Kul. Det tyder ju på en viss bra smak hos det svenska folket i alla fall.
I need to feel hope
I need to feel young again
I need to be bold
Start losing my tongue again
They can laugh as I cry
They can cut 'til I bleed
I ain't losing
'Cause this one's for me
// Tongue
Mailade ner till han i receptionen i morse för att fråga om det var ok om jag ändrade hans telefonlista från liggande till stående format och hans svar på det blev: "Ja du [namn]. Du får faktiskt göra vad du vill med den." (Han har en härlig typ av humor. Men man måste ha pratat med honom för att kunna läsa det med det tonfallet som han skulle ha haft om han hade sagt det där.) Sedan behöver han ju inte veta att jag gjorde om den redan igår...
Så var det jag som svarade när han ringde upp och meddelade att det var ett besök till en här på vår firma men det var ett väldigt kort samtal. Jag kan skriva ner det som det var:
"Ja, det är [namn] här."
"[Mitt namn. Hans namn.]"
"Hej."
"Det är ett besök här till [besöksmottagarens namn]."
"Då tar jag och möter upp honom/henne på plan två."
"Plan två?"
"Japp."
"Bra. Hej."
"Hej."
*klick*
Jag undrar vadan detta berodde på. Han lät ganska stressad så det kan vara det som gjorde det. Jag hoppas verkligen inte att det berodde på att jag mailade ett svar på hans svar... Men som min ena kollega sa så är det ju på sätt och vis "bra" att han vågar låta stressad eller ur gängorna i telefon när han pratar med oss, för det tyder på att han anser att han "känner" oss och så vet han att vi utsätts för samma saker då vi också är receptionister så att han vågar slappna av och vara sig själv när han pratar med oss då han vet att vi förstår honom. Fast jag får väl se hur han är när jag går idag. Om han verkar konstig när jag säger hej då till honom eller inte.
När jag gick hem så verkade han vara som vanligt. Lite uttråkad kanske, men vem är inte det den tiden på dagen om man sitter i en reception..?
Sedan såg jag att Damos konsert på Cirkus är utsåld. Kul. Det tyder ju på en viss bra smak hos det svenska folket i alla fall.
I need to feel hope
I need to feel young again
I need to be bold
Start losing my tongue again
They can laugh as I cry
They can cut 'til I bleed
I ain't losing
'Cause this one's for me
// Tongue
Kommentarer
Trackback