Pust och stön
Trevlig morgon det här. Grå och trist. Och nu en varning: Just nu är jag väldigt enkelspårig så om du inte vill läsa om mitt sukteri av en viss receptionsväktare sluta läs nu.
Vid halv tio tiden så ringde en viss person upp från receptionen och sa att det fanns paket att hämta och att det var så mycket att det inte skulle få plats på pirran med bara en vända, eller så kunde det kanske göra det beroende på hur man stuvar. Nu är det så att den pirran vi har inte är speciellt stor så... Det var sex kartonger med 25 A4-pärmar i varje så det är ganska stora paket. Första vändan jag kom ner så satt han i telefon så då vinkade han bara lite och jag pratade lite med tjejen. Tog två kartonger på pirran då det inte fick plats med mer. Tog första hissen upp och när jag var i gången så ringde jag upp och sa att jag skickade upp de två kartongerna på egen hand i den andra hissen. Gick tillbaka i korridoren och tog hissen ner och då var han ensam så då kom han fram till disken och så pratade vi lite med varandra om hur man skulle kunna komma förbi det där att vi (läs: jag) alltid måste springa ner och hämta paketen (jag kunde ju inte säga att jag inte har något emot att göra det, att det är mitt enda nöje jag har på jobbet). Han trodde att om man skrev att det skulle till plan fyra så måste de leverera hela vägen upp. Sedan så pikade han mig för att jag var dålig på att packa på pirran, varpå jag lyfte upp den och visade hur liten den är. Men jag fick inget medhåll, utan jag var fortfarande dålig på att packa den. Men det sades med glimten i ögat. Och när jag ändå var där nere så passade jag passa på att kolla in lite saker som jag har lagt på andra att kolla in och nu är jag 100% säker på att det är en ring på vänster ringfinger. Bäst som vi stod där och pratade så ringde det och han var tvungen att gå och svara och då passade jag på att kolla in hans "baksida" och nog fanns det något där att grabba tag i om man säger så. Sedan är det en som har sagt att han går konstigt (hennes egna ord: som en bonnläpp) men det vet jag inte om jag håller med om att han gör. Sedan är han nog i min ålder om inte ett par år äldre. Tredje gången jag gick ner så var hon på plats igen så då snackade jag lite med dem båda och åkte upp och satte mig och började jobba. Men fasiken vad varm man blir av att springa fram och tillbaka i den där korridoren.
You can hold her hand
And show her how you cry
Explain to her your weakness
So she understands
And then roll over and die
// Coconut Skins
Vid halv tio tiden så ringde en viss person upp från receptionen och sa att det fanns paket att hämta och att det var så mycket att det inte skulle få plats på pirran med bara en vända, eller så kunde det kanske göra det beroende på hur man stuvar. Nu är det så att den pirran vi har inte är speciellt stor så... Det var sex kartonger med 25 A4-pärmar i varje så det är ganska stora paket. Första vändan jag kom ner så satt han i telefon så då vinkade han bara lite och jag pratade lite med tjejen. Tog två kartonger på pirran då det inte fick plats med mer. Tog första hissen upp och när jag var i gången så ringde jag upp och sa att jag skickade upp de två kartongerna på egen hand i den andra hissen. Gick tillbaka i korridoren och tog hissen ner och då var han ensam så då kom han fram till disken och så pratade vi lite med varandra om hur man skulle kunna komma förbi det där att vi (läs: jag) alltid måste springa ner och hämta paketen (jag kunde ju inte säga att jag inte har något emot att göra det, att det är mitt enda nöje jag har på jobbet). Han trodde att om man skrev att det skulle till plan fyra så måste de leverera hela vägen upp. Sedan så pikade han mig för att jag var dålig på att packa på pirran, varpå jag lyfte upp den och visade hur liten den är. Men jag fick inget medhåll, utan jag var fortfarande dålig på att packa den. Men det sades med glimten i ögat. Och när jag ändå var där nere så passade jag passa på att kolla in lite saker som jag har lagt på andra att kolla in och nu är jag 100% säker på att det är en ring på vänster ringfinger. Bäst som vi stod där och pratade så ringde det och han var tvungen att gå och svara och då passade jag på att kolla in hans "baksida" och nog fanns det något där att grabba tag i om man säger så. Sedan är det en som har sagt att han går konstigt (hennes egna ord: som en bonnläpp) men det vet jag inte om jag håller med om att han gör. Sedan är han nog i min ålder om inte ett par år äldre. Tredje gången jag gick ner så var hon på plats igen så då snackade jag lite med dem båda och åkte upp och satte mig och började jobba. Men fasiken vad varm man blir av att springa fram och tillbaka i den där korridoren.
You can hold her hand
And show her how you cry
Explain to her your weakness
So she understands
And then roll over and die
// Coconut Skins
Kommentarer
Trackback