Ja må jag leva...
Ja, det var ju en jävla dag att fylla år på. En måndag. Men det är väldigt fint väder i alla fall och jag funderar väl på att ta en promenad efter lunchen idag bara för att få njuta av sol och värme ett tag.
Hittills är det åtta stycken på jobbet som har grattat mig. Det är ju knappast så att jag har sagt det till alla, men de jag har sagt det till kom ihåg det idag. En som jag inte ens har sagt det till hade skickat ett mail och han hade även koll på hur gammal jag blev. Han är nog den som överraskade mig mest.
Ska väl även bjuda på lite irländsk chokladtårta här på jobbet. Det är en av de godaste tårtorna som jag någonsin har ätit och alla som jag har bjudit på den här tårtan tycker att den är jättegod. Tänkte väl även kila ner med en bit var till dem där nere i receptionen också.
En liten kul grej som inträffade i onsdags när jag var nere och hämtade det där paketet var att några fastighetsskötare höll på att fixa grinden utanför receptionen och de skulle behöva en grej och de hade frågat honom om de hade den i någon låda i receptionen. Han hade letat men inte hittat den så när en av dem frågade honom så sa han att den inte fanns där. Då tog den killen och tittade lite själv och hittade den. Han hittade till och med två stycken och då blev det lite liv där bakom, han hotade med att köra upp den på ett ställe på Honom dit solens strålar inte når och det blev lite "handgemäng" dem emellan och då sa Han. "Tänk på att jag har utökat tjänstemannaskydd" (han är ju väktare). När han var på väg där ifrån (fortfarande käbblandes med vissa "grova" ord inblandade) och då sa Han: "Men du. Tänk på att det är en dam närvarande" och då sa elkillen: "Jo, jag vet. Hon är klädd i en vit skjorta." Och om du undrar så var det knappast mig han åsyftade, utan en viss Securitasvakt...
Och jag ser att tidsangivelsen fortfarande är två timmar fel. Men det gör inte mig något. Det ser ju bara ut som att jag skrev det första här i bloggen riktigt tidigt.
Och vad gjorde jag då klockan 12:25? Jo, jag gick ned med två assietter och ett passeringskort som en tjej som har slutat postade till mig så att jag kunde lämna ner det. Omtänksamt tycker jag. Så med kortet i fickan och tårtbitarna på faten knallade jag ned. Mötte några Map:are på vägen dit och de bara skrattade åt mig. När jag kom dit så hade hon inte hunnit gå på lunch än (vilket jag trodde och hoppades att hon skulle ha gjort) så jag gick fram och ställde faten på disken och lämnade över kortet och sa att hon hade slutat. Då frågade han om det var tårtan från när hon slutade, då sa jag att hon hade slutat för flera veckor sedan. Då frågade han: "Men var kommer den här ifrån då?" och på det svarade jag: "Den kommer från mig" och han frågade då: "Varför då?" och då sa hon: "Fyller du år, eller?" och då var jag ju tvungen att erkänna att det var det jag gjorde.
Då fick jag ett grattis från dem båda. Innan hon gick och åt så smakade hon på tårtan och hon tyckte att den var så god så att hon åt upp hela biten innan hon gick och åt lunch. Han sa att han skulle spara sin bit till kaffet, men att han skulle ta en liten smakbit. Och det gjorde han. Sedan tog han en till och en till. Och sedan frågade han om jag hade bakat den själv och när jag sa att jag hade det så sa han att den var jättegod. Då frågade jag om de ville ha receptet och det ville de.
Sedan frågade han: "Fyller du 25?" och då frågade jag hur mycket han ville låna. Det visade sig att han inte ville låna något alls och så tog han fram sin plånbok och tog fram alla pengar han hade där. Det visade sig att han hade hela sin lön där. Det hade blivit en miss och han hade fått sin sita BT-lön som en uttagningsblankett. När han var och lämnade in den på Kassaservice så kunde de inte sätta in på Swedbank så han fick alla tusenlappar i handen. Sedan började vi prata om pengar och det är en diskussion vi inte behöver gå djupare in på.
Sedan frågade hon när hon kom ut en snabbvända hur mycket jag fyllde och jag bar henne gissa och hon trodde 27. Hon såg lite paff ut när jag berättade att det var 32 (det verkar inte som att någon jag berättar det för tror mig då de intve tror att jag är trettio fyllda än). Sedan tyckte han att jag skulle avslöja min hemlighet så att hon kunde se ung ut. Sedan avslöjade han att han också trodde runt den åldern men att han tyckte att det var bättre att dra ifrån lite, för annars skulle det bli ett jävla liv. Sedan fick jag höra att hon är född i slutet av oktober 1974. Jag berättade vad jag fick i födelsedagspresent och då sa han: "Men för det kan du ju ha en utlandssemester. En all inclusive-resa till Malta till exempel."
Jag vet inte om det bara är ett spel för gallerierna, men ibland tycker jag mig ana att han eventuellt kan vara troende på något sätt och någon nivå. Senast idag när vi pratade så nämnde vi något om att om någon gör något dumt så får personen betala för det på ett eller annat sätt. Då sa jag att det finns ju de som inte är annat än elaka genom hela livet och lever tills de blir 99 utan att något ont drabbar dem när de lever. Då sa han något i stil med: "Men när de dött kommer de att få ett rent helvete, om uttrycket ursäktas." Sedan sa han: "Och jag kan lova dig en sak. Du kommer att få det bra." Och om det är så att han är troende så finns det ju då ytterligare en till förklaring till varför han inte agerar. Han är gift (orsak ett) och om han tror att man kommer att straffas för sina handlingar när man dör så... En sak vet jag dock och det är att om ha inte hade varit gift så skulle livet vara bra mycket roligare för mig nu.
En annan sak som gör att jag tror att han är troende är hans kommentar om tatueringar och piercingar. Jag sa att jag såg kroppen som en omålad tavelduk och då sa han något i stil med att han tycker att den mänskliga kroppen är perfekt som den är. Att den är ett mirakel i sig och inte ska ändras på. Visserligen så behöver man inte vara troende för en sådan kommentar, men på det sättet han har sagt de här två sakerna så... Nä, jag vet inte. Han är lite svår.
Vi pratade lite om politik när vi stod där nere och jag tror nog att jag imponerade lite på honom med vissa saker som jag sa (om att välfärden i ett land med ett så högt BNP är så dålig). Han frågade lite om min kollega i cowboyboots. Han tycker att hon klär sig lite som en vänsteranhängare och han har ju rätt. Hon står väldigt mycket till vänster. Hans morfar hade tydligen varit en sosse som hade vissa problem med att vissa familjemedlemmar stod lite åt höger. Han kommer inte ihåg det själv, utan han har fått det berättat för sig.
När vi var inne på det där med politik så kom vi ju även in på arbetsmarknaden och att man måste vara beredd att flytta för att få ett jobb eller inte få någon ersättning när man är mellan 18-24 år. Själv hade han flyttat 60 mil för att han insåg att han inte skulle ha kvar sitt jobb på gjuteriet så länge till och att han ville se något nytt. Fick reda på att han är från Ronneby och om jag skulle ha gissat på vilken stad han var från skulle jag ha gissat på Ronneby eller Karlskrona.
Sedan har han konstaterat att jag har blivit lite av företagets maskot. Jag är omtyckt av alla här och det baserade han på hur alla beter sig när de ser mig stående där nere. Sedan att de beter sig så bara för att de vet om min förtjusning sa jag inte till honom direkt. Han berättade att han hade lite av en trettioårskris då han inte tyckte att han hade producerat något förutom barnen. Sedan var det släktens och sina egna "krav" med tanke på att han nästan har en juridisk utbildning. Den krisen gick över efter några år och nu är han tillfreds med livet. Han har hittat sin plats och han trivs.
Jag stod kvar så pass länge att jag fick med mig assietterna diskade med mig upp. Han la det som var kvar av sin tårtbit (en knapp tredjedel och det försökte han dölja när han gick ut i köket) på ett tefat som han sedan ställde in i kylen. När jag stod där så hämtade han sina träningskläder och samtidigt så ringde min mamma för att gratta mig. Hon sjöng jättefint... Ehm... Bäst som jag stod där så kommer han ut med sin träningsväska och så säger han åt mig att följa med honom och då är klockan 13:20 och det gör jag så gärna så. Avslutar samtalet med mamsen med ett sedvanligt: "Puss och kram" sedan lägger jag på luren.
Han tyckte att det var jättegulligt att avsluta samtalet på det sättet och sedan frågade han i trappan på väg upp om mina föräldrar fortfarande levde ihop och det gör de ju så jag sa ja. Sedan sa jag att de träffades 1973, då sa han bara: "Oj" och då sa jag: "Då var du inte gammal" (7 år närmare bestämt) och han sa: "Nä, det var jag inte." Då sa jag att han inte ligger så långt efter vad gäller att vara tillsammans med samma kvinna fortfarande och det höll han med om. Han tror inte att de kommer att uppleva ett guldbröllop dock då de gifte sig 2003 och då var det mest för att ha en fest och lite för att det skulle underlätta vid ett eventuellt bortfall av den ena personen. För att inte behöva hålla på med så mycket pappersarbete. Men det kom han på efter att jag berättade att mina föräldrar gifte sig 1985 just på grund av den lagliga delen.
Men annars tyckte jag att det var jättetrevligt att få eskort en bit på vägen. Det förgyllde min dag lite. Ok, en hel del då! Och med mitt ögonmått så "avgjorde" jag att han är c:a 175 cm lång.
När jag gick hem idag fick jag sällskap med han som är ansvarig för fastigheten från deras butik till receptionen. När vi var framme vid receptionen så stannade jag där och det gjorde även mitt sällskap ett kort tag. Då sa Han: "Vet du att [namn] fyller år idag?" Han sa då (givetvis): "Nä, det visste jag inte. Gör du det?" Då sa jag att jag fyllde 23. Sedan sa Han: "Jag har fått smaka tårtan också." Sedan vet jag inte hur samtalet slutade riktigt, men den fastighetsansvarige gick och jag stannade kvar ett tag till.
När jag såg vem det var som var avlösare så tog jag fram en bild på min tatuering och en bild på en kungsboa. Jag tyckte att det var dags för vår lilla "lektion". Bilden på tatueringen reagerade han inte så mycket på, men han är inte så förtjust i ormar så när jag la upp bilden på boaormen på disken så sa han: "Usch" och så viftade han med båda händerna. Men så allvarligt var det inte som han ville få det att låta. Så sa jag att det är en stor skillnad på dem och då tog han upp båda bilderna för att jämföra och så sa han: "Ok, den här (tatueringen) har ett annat mönster. Så det du har är nog en diamantskallerorm. Titta här" sa han och pekade på svansen på min tatuering. "Här är det till och med en skallra." Mitt svar på det blev: "Jaha och det säger ormexperten." "Precis" blev hans svar på det.
Sedan ropade han till sig sin avlösare och visade bilderna och han sa att han tyckte att det fanns väldigt många likheter och då gav jag bara upp. Avlösaren gick ut och satte sig för att njuta så mycket som möjligt av vädret och så pratade vi lite med honom genom dörren och han sa något dumt och då frågade jag vad han hade i kaffet. Då sa han att han inte hade något kaffe och det visste jag ju då jag hade sett honom med juiceflaskan i handen. Så då frågade jag vad han hade i juicen. Hans svar blev: "Det är morott..." sedan hörde han att det blev fel så han tystnade och då sa Han: "Det är vad han tror ja."
Sedan kom det ner två från Map och de började bråka om att jag stod där (vilket de inte ska bry sig om då jag gjorde det på min fritid nu) och en av dem skulle till bussen, så då gjorde även jag sorti och lämnade dem med ett: "Hej då!"
Hittills är det åtta stycken på jobbet som har grattat mig. Det är ju knappast så att jag har sagt det till alla, men de jag har sagt det till kom ihåg det idag. En som jag inte ens har sagt det till hade skickat ett mail och han hade även koll på hur gammal jag blev. Han är nog den som överraskade mig mest.
Ska väl även bjuda på lite irländsk chokladtårta här på jobbet. Det är en av de godaste tårtorna som jag någonsin har ätit och alla som jag har bjudit på den här tårtan tycker att den är jättegod. Tänkte väl även kila ner med en bit var till dem där nere i receptionen också.
En liten kul grej som inträffade i onsdags när jag var nere och hämtade det där paketet var att några fastighetsskötare höll på att fixa grinden utanför receptionen och de skulle behöva en grej och de hade frågat honom om de hade den i någon låda i receptionen. Han hade letat men inte hittat den så när en av dem frågade honom så sa han att den inte fanns där. Då tog den killen och tittade lite själv och hittade den. Han hittade till och med två stycken och då blev det lite liv där bakom, han hotade med att köra upp den på ett ställe på Honom dit solens strålar inte når och det blev lite "handgemäng" dem emellan och då sa Han. "Tänk på att jag har utökat tjänstemannaskydd" (han är ju väktare). När han var på väg där ifrån (fortfarande käbblandes med vissa "grova" ord inblandade) och då sa Han: "Men du. Tänk på att det är en dam närvarande" och då sa elkillen: "Jo, jag vet. Hon är klädd i en vit skjorta." Och om du undrar så var det knappast mig han åsyftade, utan en viss Securitasvakt...
Och jag ser att tidsangivelsen fortfarande är två timmar fel. Men det gör inte mig något. Det ser ju bara ut som att jag skrev det första här i bloggen riktigt tidigt.
Och vad gjorde jag då klockan 12:25? Jo, jag gick ned med två assietter och ett passeringskort som en tjej som har slutat postade till mig så att jag kunde lämna ner det. Omtänksamt tycker jag. Så med kortet i fickan och tårtbitarna på faten knallade jag ned. Mötte några Map:are på vägen dit och de bara skrattade åt mig. När jag kom dit så hade hon inte hunnit gå på lunch än (vilket jag trodde och hoppades att hon skulle ha gjort) så jag gick fram och ställde faten på disken och lämnade över kortet och sa att hon hade slutat. Då frågade han om det var tårtan från när hon slutade, då sa jag att hon hade slutat för flera veckor sedan. Då frågade han: "Men var kommer den här ifrån då?" och på det svarade jag: "Den kommer från mig" och han frågade då: "Varför då?" och då sa hon: "Fyller du år, eller?" och då var jag ju tvungen att erkänna att det var det jag gjorde.
Då fick jag ett grattis från dem båda. Innan hon gick och åt så smakade hon på tårtan och hon tyckte att den var så god så att hon åt upp hela biten innan hon gick och åt lunch. Han sa att han skulle spara sin bit till kaffet, men att han skulle ta en liten smakbit. Och det gjorde han. Sedan tog han en till och en till. Och sedan frågade han om jag hade bakat den själv och när jag sa att jag hade det så sa han att den var jättegod. Då frågade jag om de ville ha receptet och det ville de.
Sedan frågade han: "Fyller du 25?" och då frågade jag hur mycket han ville låna. Det visade sig att han inte ville låna något alls och så tog han fram sin plånbok och tog fram alla pengar han hade där. Det visade sig att han hade hela sin lön där. Det hade blivit en miss och han hade fått sin sita BT-lön som en uttagningsblankett. När han var och lämnade in den på Kassaservice så kunde de inte sätta in på Swedbank så han fick alla tusenlappar i handen. Sedan började vi prata om pengar och det är en diskussion vi inte behöver gå djupare in på.
Sedan frågade hon när hon kom ut en snabbvända hur mycket jag fyllde och jag bar henne gissa och hon trodde 27. Hon såg lite paff ut när jag berättade att det var 32 (det verkar inte som att någon jag berättar det för tror mig då de intve tror att jag är trettio fyllda än). Sedan tyckte han att jag skulle avslöja min hemlighet så att hon kunde se ung ut. Sedan avslöjade han att han också trodde runt den åldern men att han tyckte att det var bättre att dra ifrån lite, för annars skulle det bli ett jävla liv. Sedan fick jag höra att hon är född i slutet av oktober 1974. Jag berättade vad jag fick i födelsedagspresent och då sa han: "Men för det kan du ju ha en utlandssemester. En all inclusive-resa till Malta till exempel."
Jag vet inte om det bara är ett spel för gallerierna, men ibland tycker jag mig ana att han eventuellt kan vara troende på något sätt och någon nivå. Senast idag när vi pratade så nämnde vi något om att om någon gör något dumt så får personen betala för det på ett eller annat sätt. Då sa jag att det finns ju de som inte är annat än elaka genom hela livet och lever tills de blir 99 utan att något ont drabbar dem när de lever. Då sa han något i stil med: "Men när de dött kommer de att få ett rent helvete, om uttrycket ursäktas." Sedan sa han: "Och jag kan lova dig en sak. Du kommer att få det bra." Och om det är så att han är troende så finns det ju då ytterligare en till förklaring till varför han inte agerar. Han är gift (orsak ett) och om han tror att man kommer att straffas för sina handlingar när man dör så... En sak vet jag dock och det är att om ha inte hade varit gift så skulle livet vara bra mycket roligare för mig nu.
En annan sak som gör att jag tror att han är troende är hans kommentar om tatueringar och piercingar. Jag sa att jag såg kroppen som en omålad tavelduk och då sa han något i stil med att han tycker att den mänskliga kroppen är perfekt som den är. Att den är ett mirakel i sig och inte ska ändras på. Visserligen så behöver man inte vara troende för en sådan kommentar, men på det sättet han har sagt de här två sakerna så... Nä, jag vet inte. Han är lite svår.
Vi pratade lite om politik när vi stod där nere och jag tror nog att jag imponerade lite på honom med vissa saker som jag sa (om att välfärden i ett land med ett så högt BNP är så dålig). Han frågade lite om min kollega i cowboyboots. Han tycker att hon klär sig lite som en vänsteranhängare och han har ju rätt. Hon står väldigt mycket till vänster. Hans morfar hade tydligen varit en sosse som hade vissa problem med att vissa familjemedlemmar stod lite åt höger. Han kommer inte ihåg det själv, utan han har fått det berättat för sig.
När vi var inne på det där med politik så kom vi ju även in på arbetsmarknaden och att man måste vara beredd att flytta för att få ett jobb eller inte få någon ersättning när man är mellan 18-24 år. Själv hade han flyttat 60 mil för att han insåg att han inte skulle ha kvar sitt jobb på gjuteriet så länge till och att han ville se något nytt. Fick reda på att han är från Ronneby och om jag skulle ha gissat på vilken stad han var från skulle jag ha gissat på Ronneby eller Karlskrona.
Sedan har han konstaterat att jag har blivit lite av företagets maskot. Jag är omtyckt av alla här och det baserade han på hur alla beter sig när de ser mig stående där nere. Sedan att de beter sig så bara för att de vet om min förtjusning sa jag inte till honom direkt. Han berättade att han hade lite av en trettioårskris då han inte tyckte att han hade producerat något förutom barnen. Sedan var det släktens och sina egna "krav" med tanke på att han nästan har en juridisk utbildning. Den krisen gick över efter några år och nu är han tillfreds med livet. Han har hittat sin plats och han trivs.
Jag stod kvar så pass länge att jag fick med mig assietterna diskade med mig upp. Han la det som var kvar av sin tårtbit (en knapp tredjedel och det försökte han dölja när han gick ut i köket) på ett tefat som han sedan ställde in i kylen. När jag stod där så hämtade han sina träningskläder och samtidigt så ringde min mamma för att gratta mig. Hon sjöng jättefint... Ehm... Bäst som jag stod där så kommer han ut med sin träningsväska och så säger han åt mig att följa med honom och då är klockan 13:20 och det gör jag så gärna så. Avslutar samtalet med mamsen med ett sedvanligt: "Puss och kram" sedan lägger jag på luren.
Han tyckte att det var jättegulligt att avsluta samtalet på det sättet och sedan frågade han i trappan på väg upp om mina föräldrar fortfarande levde ihop och det gör de ju så jag sa ja. Sedan sa jag att de träffades 1973, då sa han bara: "Oj" och då sa jag: "Då var du inte gammal" (7 år närmare bestämt) och han sa: "Nä, det var jag inte." Då sa jag att han inte ligger så långt efter vad gäller att vara tillsammans med samma kvinna fortfarande och det höll han med om. Han tror inte att de kommer att uppleva ett guldbröllop dock då de gifte sig 2003 och då var det mest för att ha en fest och lite för att det skulle underlätta vid ett eventuellt bortfall av den ena personen. För att inte behöva hålla på med så mycket pappersarbete. Men det kom han på efter att jag berättade att mina föräldrar gifte sig 1985 just på grund av den lagliga delen.
Men annars tyckte jag att det var jättetrevligt att få eskort en bit på vägen. Det förgyllde min dag lite. Ok, en hel del då! Och med mitt ögonmått så "avgjorde" jag att han är c:a 175 cm lång.
När jag gick hem idag fick jag sällskap med han som är ansvarig för fastigheten från deras butik till receptionen. När vi var framme vid receptionen så stannade jag där och det gjorde även mitt sällskap ett kort tag. Då sa Han: "Vet du att [namn] fyller år idag?" Han sa då (givetvis): "Nä, det visste jag inte. Gör du det?" Då sa jag att jag fyllde 23. Sedan sa Han: "Jag har fått smaka tårtan också." Sedan vet jag inte hur samtalet slutade riktigt, men den fastighetsansvarige gick och jag stannade kvar ett tag till.
När jag såg vem det var som var avlösare så tog jag fram en bild på min tatuering och en bild på en kungsboa. Jag tyckte att det var dags för vår lilla "lektion". Bilden på tatueringen reagerade han inte så mycket på, men han är inte så förtjust i ormar så när jag la upp bilden på boaormen på disken så sa han: "Usch" och så viftade han med båda händerna. Men så allvarligt var det inte som han ville få det att låta. Så sa jag att det är en stor skillnad på dem och då tog han upp båda bilderna för att jämföra och så sa han: "Ok, den här (tatueringen) har ett annat mönster. Så det du har är nog en diamantskallerorm. Titta här" sa han och pekade på svansen på min tatuering. "Här är det till och med en skallra." Mitt svar på det blev: "Jaha och det säger ormexperten." "Precis" blev hans svar på det.
Sedan ropade han till sig sin avlösare och visade bilderna och han sa att han tyckte att det fanns väldigt många likheter och då gav jag bara upp. Avlösaren gick ut och satte sig för att njuta så mycket som möjligt av vädret och så pratade vi lite med honom genom dörren och han sa något dumt och då frågade jag vad han hade i kaffet. Då sa han att han inte hade något kaffe och det visste jag ju då jag hade sett honom med juiceflaskan i handen. Så då frågade jag vad han hade i juicen. Hans svar blev: "Det är morott..." sedan hörde han att det blev fel så han tystnade och då sa Han: "Det är vad han tror ja."
Sedan kom det ner två från Map och de började bråka om att jag stod där (vilket de inte ska bry sig om då jag gjorde det på min fritid nu) och en av dem skulle till bussen, så då gjorde även jag sorti och lämnade dem med ett: "Hej då!"
Kommentarer
Trackback