Lungt och skönt

Idag är en här i växeln på pappersskola och det är så lugnt och skönt här idag så oj, om du bara visste vad vi njuter. Konstigt hur pass en person kan ha så mycket inverkan på oss andra. Igår pratade vi om att köpa nya arbetskläder till sommaren och vi har väl varit ganska länge inne på en väst, men som modet ser ut just nu så är det svårt att hitta bra västar. Det säger vi och då säger hon: "Men har man bara tillräckligt med pengar så kan man köpa det." I det här fallet säger hon det bara för att säga emot oss andra. Hon vet lika väl som vi andra att vi inte har råd att låta sy upp fyra västar till oss här i växeln.

I vilket fall som helst är det lugnt och skönt här idag tycker jag även fast det ringer på lite då och då. Och eftersom vi bara är två i växeln fram till 11 på dagarna då vår tredje kollega jobbar med inköp tills dess så ryckte vår chef in lite. Hon kände att hon behövde praoa lite. Hon tycker att det är bra att kunna lite om jobbet som hennes underställda utför. Så när min kollega smet ner för att röka så satte hon sig på hennes plats då hon hade hört att det fanns paket att hämta nere i receptionen. När min kollega kom upp fem minuter senare så lämnade hon hennes plats och tog min plats så jag kunde gå och hämta paket.

Så när klockan var 09:40 (på ett ungefär) gick jag och hämtade pirran då det var stora och många paket. När jag kom ner så var det bara hon som satt där. Men jag lassade på fyra pärmpaket och stannade kvar och pratade ändå. Jag kan ju inte vara för uppenbar. När vi hade stått och samtalat i några minuter så kommer Han ut (han hade varit på toa). Och när han kommer ut så tar han över direkt. Och det utan att jag gör något annat än samtalar med henne. När han gör det så börjar hon leta saker på nätet så jag "tvingas" till att titta på honom när han pratar och han "tvingas" titta på mig. Vi "tvingas" att prata med varandra helt enkelt.

Så säger han: "Igår sprang jag åtta kilometer" och så tittar han på henne som börjar skratta. Av den reaktionen så förstår jag att han ljuger. Efter ett tag så säger jag till henne: "Jag antar att du känner till sträckan och vet hur långt han sprang" och då sa hon: "Jag gör ju det och det kan vara högst fem kilometer." Då säger han: "Det är ingen som tror på mig" och då säger jag: "Men jag tror på dig..." och då sa han: "Tack!"

Vi pratar lite om ditt och datt när hon helt plötsligt säger: "Att det ska vara så svårt att hitta frisyrer på nätet. Det finns massor för hästar och hundar, men inte för mig." Det visar sig att hon ska blondera sig nu till sommaren just för att det är sommar. Då sa han: "Oj då. Då får jag se till att hålla händerna i styr."

Sedan sa han att det vore bra om man bara kunde ha en gest för att avsluta samtalet man är inne i om man inte vill prata mer med personen och så kommer han på att man kunde sätta händerna över öronen för att markera att samtalet var slut. Då sa han att vi (han och jag) då kunde ha ett hemligt språk när vi pratade.

När vi står där så kommer det in flera besök och efter ett av dem så gör han den där gesten han brukar göra ibland och när personen var bakom stängda dörrar så säger jag: "Jag vill nog inte veta vad du gör för gest när jag går härifrån." Då tittar han på mig och så säger han att han inte gör någon gest då, då han bara gör det med personer han inte gillar. Sedan säger han att om det kommer någon som han inte är så förtjust i och pratar en längre tid så går han från platsen och sätter sig i köket ett tag. Han tycker inte att det finns någon anledning att sitta och prata med en person han inte gillar.

Och när han säger det så sa jag: "Men då var det som med [namn] igår. Han gick ju ut och satte sig." Då sa han: "Ja, men [namn] har lite problem med det där. Han är så ung och oerfaren. Han är lite blyg av sig." Mitt svar på det blev: "Jaha du. Säkert." Sedan sa han: "Han satt och tittade på den här bilden hela kvällen igår" och så tog han fram bilden på min tatuering som de har tejpat upp(!) på insidan av disken. Sedan sa han: "Man kan ju undra vad han gjorde samtidigt som han tittade på den." Då låtsades jag bli lite småäcklad och vände mig om och skrattade samtidigt som jag sa: "Usch." Sedan tog han fram den andra bilden på Kungsboan och så sa han: "Eller det kanske var den här bilden han använde."

Strax innan jag gick så undrade han om det går att hitta en avståndsräknare på nätet som man kan använda till kartorna på nätet (hitta.se och eniro). Då sa jag att man borde kunna hitta och så sa jag: "Men det är väl bara att du letar lite." Då tittade han på mig och så satte han händerna över öronen och så skrattade vi alla tre.

Så tog jag pirran och gick mot dörren och när jag hade öppnat den så ropade hon på mig. Så då vände jag mig om och då gjorde hon den där gesten och då tyckte han att hon var taskig så han gjorde den gesten åt henne i stället samtidigt som han sa till mig att han aldrig skulle göra så bakom ryggen på mig. Jag kom upp till min plats klockan 10:10.

När jag gick idag så stod det en man framme vid disken så då ville jag inte störa alltför mycket, så jag ställde mig ett par meter från disken och vinkade. Då sa han: "Hej då [namn]" och så log han brett. Då sa jag: "Men måste du se så glad ut över att jag går?" Då ändrade han minen och drog ner mungiporna och sa lite sorgset: "Hej då [namn]" och då svarade jag: "Hej då [namn]" och så vinkade jag lite och gick ut genom dörren.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback