Vill inte! Vill inte! Vill inte!
Idag är det ingen bra dag. Förutom att det är måndag, så känns det som att jag har en förkylning som håller på att bryta ut. Det känns så i halsen och det känns så i näsan och så hade jag svårt att sova inatt. Typiska symptom för mig att ha innan jag blir förkyld. Det är så typiskt att det kommer nu också. På fredag så ska jag ut med u2.se-gänget och då vill man ju vara pigg och glad och inte sitta och snyta sig och vara hängig. Så jag hoppas verkligen att det här går tillbaka. Att det inte bryter ut.
Och strax efter 10 så tog jag pirran med mig för att hämta en massa paket som har kommit. När jag kommer ner sitter de båda där så jag hälsar och så tittar jag i hörnan där paketen oftast står och det gjorde de idag också. Men jag tyckte att det såg så mycket ut så jag sa: "Är allt det här till oss?" och det var han som svarade: "Ja, det tror jag att det är" och det var det också. Så då var det bara att stapla på pirran och se glad ut (vilket inte är så svårt för mig när Han sitter där).
Sedan sa han att det var synd om honom idag. Han mår inte så bra. Då säger jag att det är jättesynd om honom (alla av manligt kön, oavsett ålder vill höra det när de är småkrassliga) och så frågade jag vad det var för fel på honom och då sa han att han hade lite småont i halsen och känner sig allmänt hängig och att han inte ska träna idag. Då säger jag: "Du också?" och hans svar på det blir: "Jasså, du med?" Så pratar vi lite om det där med att vara sjuk. Han är tydligen en sådan som inte stannar hemma för en liten förkylning. Då säger jag. "Precis. Det ska är så tråkigt att var hemma och så ligger man bara och tycker synd om sig själv" och då säger han "Ja och så ligger man bara framför tv:n och äter massa onyttigt." På det svarar jag: "Jepp, så därför är man bara hemma när man har hög feber. och då säger han: "Eller om man har små barn så man kan vabba." Då tittar jag lite "strängt" på honom och säger: "Men fy så du säger" och så skrattar vi alla lite. Så det verkar som att vi kommer att vara sjuka "tillsammans".
Sedan så biter sig tjejen i tungan när hon tuggar på tuggummi och så säger hon att det är konstigt, men när hon piercade sig i tungan så kändes det ingeting, men när hon biter sig så gör det ont som fan. Så säger han att han ibland biter sig i kinden då han har en vass hörntand och när man gör det så blir det ju lite svullet så att man biter sig där ofta när man äter och eftersom han äter så ofta så... Sedan kom vi in på det där med piercingar och tatueringar och han förstår inte vitsen med att göra något av det. Inte ens hål i öronen fattar han. Hans dotter har precis piercat sig i naveln och så ska hon gå och visa det och han tycker inte alls om det. Så säger hon att hon funderar på att tatuera sig i svanken och det ska vara en skorpion (hon är en skorpion). Vad gäller tatueringar så vet han att det från början kommer ifrån söderhavet där det var en klantillhörighet, men att det idag inte fyller någon funktion. Och där kan jag inte säga att jag håller med honom. För min egen del så känner jag att jag ser på kroppen som en omålad tavelduk. Inte för att jag kommer att fylla hela duken då den tatueringen jag har räcker för mig.
Sedan sa han att om han skulle sitta där ensam och det kommer in en hotfull typ så lägger han benen på ryggen och flyr fältet, han tycker inte att han har tillräckligt betalt för att riskera livet. Skulle någon däremot bli hotad så skulle han tvingas att döda och så log han. Men han förstår inte de väktare som är ute på fältet och ingriper och riskerar sitt liv för 16 400:-/månaden. Och i ärlighetens namn förstår jag inte det heller, men jag är glad att dessa människor finns.
Så pratade vi lite om mat och han sa att han älskar ägg (vilket jag också gör) och ett vanligt kokt ägg går bra, men äggröra tycker han är mumsigt. Då lade jag till omelette och det sa han mums till också. Ju mer vi pratar desto mer upptäcker jag att vi tycker och tänker lika om det mesta. Det enda som vi inte delar åsikt om är piercingar och tatueringar.
Vid ett tilfälle tar han fram cd-skivorna han fick i fredags och ser lycklig ut. Så säger han att det är bra skivor och då frågar jag hur han vet det. Då säger han att de spelade U2 i fredags i datorn. Visserligen blir inte ljudet lika bra, men det är bättre än inget. Så han blev helt klart glad över dem. Så då har jag lämnat ett spår efter mig som kommer att dröja kvar hos dem ett tag och det är ju alltid bra. Så fort de spelar en av de skivorna så kommer han att tänka på mig...
Så fick jag reda på att tjejen från Linköping. Det hörs inte på henne när hon pratar så jag blev lite förvånad. Så hon är ju överlycklig nu när LHC har tagit sig till finalspel i hockeyn. Så pratade vi lite om dialekter och jag sa att jag tycker att det är charmigt med olika dialekter. Så säger hon till honom att säga var han var och cyklade. Där vid djursjukhuset. Så han får säga: Bagarmossen. Men eftersom han är från Blekinge så blir det ett rullander och av någon anledning säger han ...moschen istället för mossen. Hon frågar då hur han uttalar det som växer på stenar och det är mossa. Och nu tycker jag att nu får det ändå vara nog med "mobbningen" av honom (hon "retar" honom för hans r rätt så ofta) så jag sätter ner foten och säger: "Nu är det så här att om det är någon som har rätt att uttala sig om hur saker ska uttalas så är det jag." Så då frågade han mig var jag är uppväxt och då sa jag Vällingby. Då förstod han varför jag inte vill flytta därifrån i första taget och då svarade jag som så många gånger innan) att för ett jobb flyttar jag inte, men att jag kan i princip bo var som helst bara jag har grönområden omkring mig.
Då retar hon mig för att vara ett getto-barn, en som bara har sett gråa betonghus. Då rycker han in och "försvarar" mig och säger: "Men Vällingby är väl knappast ett getto" och då svarar jag: "Nä, det är det inte." Då säger han: "Men det finns säkert sådana områden i närheten" och det gör det ju så jag säger: "Ja, det är klart att det gör" Då säger han: "Då är det precis som för mig. Jag bor i Vendelsö, men har Brandbergen ett stenkast från mig." Då säger jag "Precis. Det närmaste för mig är ju Tensta-Rinkeby. Men det ligger ju i Spånga och det är ju en helt annan sak..." Då säger han: "Men det är ju fint i Spånga. Har du varit i villaområdena?" Har ju inte varit så mycket i Spånga, men jag har åkt igenom. Han har fällt en del träd i villaträdgårdarna i Spånga. (Han har jobbat lite som trädfällare på fritiden, så han har fram till mars i år kallat sig för "skogshuggare".)
När klockan var 11 så ringde min ena kollega ner och sa att hon ville gå på lunch så då var det ju bara att gå. Då sa han: "Ja, det tycker jag verkligen att du ska. Tänk om [hans kollegas namn] var borta i en timme." Sedan höll han handen uppe mot sin högra kind så att hon inte skulle se vad han mimade. Jag såg inte riktigt vad det var han försökte säga, men innebörden var väl lite att han önskade att hon skulle vara det. Precis då får hon ett samtal på sin mobil och går därifrån. Då säger jag: "Där ser du. Du fick som du ville." Sedan fick han lite jobb att sköta så jag gick upp till mig.
Fick några Bafucin av en kollega då jag beklagade mig över att jag tror att jag håller på att bli förkyld. Får se om det hjälper i halsen. Tungspetsen kände jag blev bedövad. En väldigt spännande upplevelse kan jag säga.
Sedan så ser det till 99% ut som att det inte kommer att bli den där kryssningen den 26-27/4, utan den kommer att skjutas på framtiden. Orsaken är att ekonomikonferensen kommer att vara den 25-26/4.