Jaha...
Ja, det har ju inte blivit så väldigt mycket skrivande den här veckan som har gått. Det beror mest på att vi har haft att göra på jobbet mer eller mindre hela tiden och eftersom jag oftast brukar sitta på jobbet och skriva så...
Just nu har jag just kommit tillbaka från att ha tittat på reprisen av Idol 2007. Jag kunde ju inte titta på den i fredags då jag var på en försenad 40-årsfest. Vad ska jag säga? I det här programmet så lyckades två av deltagarna göra något som inte har inträffat under något av det tidigare avsnitten...
Marie: Hon hade låten I Have Nothing av Whitney Houston. När Marie framförde den här så hade jag ståpäls över hela kroppen och jag får det fortfarande bara av att tänka på det. Helt otroligt.
Amanda: Hon hade låten Hallelujah av Leonard Cohen (mest kända versionen är dock av Jeff Buckley). Det är en av de bästa låtarna som någonsin har skrivits. När Amanda framförde den här låten grät jag. Så helt jävla otroligt suveränt. Får tårar i ögonen bara jag tänker på det.
Vad har annars hänt under den här veckan?
Tja, vi hade ju ett krismöte i tisdags för att reda ut saker och ting som ligger och irriterar oss. Efter mötet så kändes det ganska bra att få ha luftat sina åsikter, men själva mötet var jobbigt. Jag har så svårt för det där med att kritisera andra. Ta kritik kan jag klara utan några som helst problem. Det blev ju då speciellt en som fick ta emot mycket kritik, men det var ju inget annat att vänta. Hon hade tagit upp en del saker om oss också, men... Det mesta hon tog upp var småsaker och gamla saker. Förmodligen är det för att ha något negativt att säga om oss andra. Sedan sa hon en sak som förvånade mig mest och det var att hon tycker att vi i receptionen kan ta på oss mer internservice. Att hon av alla människor säger det som tycker att det är stressigt redan. Jag får inte den ekvationen att gå ihop.
Sedan ringde det en man till mig från Schenkers klockan 15:50. Han sa att han hade paket att leverera till mig och att han var tio minuter hemifrån mig när han ringde. Kvällsutdelningen är (ska vara) mellan 17-22. Så jag fick ett så kallat "droppkort" och beställde en ny utkörning. Den nya tiden är på tisdag mellan 17-22. Hoppas det funkar den här gången. Nu har jag sagt till om att gå en timme tidigare från jobbet för att jag ska vara hemma till 17 och fan ta den chauffören som ringer tidigare än så.
Sedan så är det väl inte så mycket som har hänt. Jag tog min promenad till Dagab i fredags. Jag har ju lovat att göra det varannan fredag. Jag visste att Han skulle gå tidigare även denna fredag, men det är trevligt att ses lite snabbt också. Tog med mig den boxen med Vänner som är färdigkopierad och knallade iväg.
När jag kom dit (13:10) satt hon ensam där bakom, men jag var nästan säker på att han var kvar i byggnaden eftersom jag tyckte mig se hans bil. Jag blir insläppt där bakom och hon frågar om jag vill ha kaffe. Det vill jag ju. Men precis då så ringer det och hon måste svara. Så jag tar och häller upp vatten i bryggaren och måttar upp kaffe i filtret och så sätter jag igång bryggaren.
Får en stol att sitta i och hon säger att Han har lagt Pirates 3 där på bänken så att jag inte glömmer den. Då kommer jag på att jag hade Vänner i min väska och lägger den där på samtidigt som jag säger: "Du kan väl ge den här till [Hans namn]?" Då säger hon att han är kvar i byggnaden och jag blir genast lite lättad. Sedan ser jag att det ligger två fredagsbilagor på hans plats och tar tag i dem och börjar bläddra lite. Hon fick nämligen ett långt samtal och jag ville ha något att göra.
13:15 ringer det på deras sidotelefon och jag hör på hennes sätt att prata att det är hans fru som ringer. Hon säger till hans fru att han har räknat med att inte komma ifrån senare än 13:30 och att han nu är och tränar. Efteråt fick jag höra av henne att frugan inte hade gillat det speciellt då han blir på håret för sen.
13:20 kommer han ner och jag ser att han håller på att sparar ut skägg igen. Han hälsar så glatt så och stressar lite (som vanligt). När han får höra att frugan har ringt så ökar han lite. Han hade tydligen fått sig en liten utskällning förra fredagen (den när han skjutsade mig) för att han var lite sen. Jag ger honom boxen och han tackar och pular ner den i väskan och så frågar han oss om han har glömt något. Vi räknar upp det som han oftast brukar glömma, nämligen nycklar och telefon. Tre minuter senare så går han och önskar oss trevlig helg. Vi ser hur han springer till bilen för att tjäna lite tid.
Jag fick sedan höra av henne att orsaken till att han håller på att spara ut skägg igen var för att hans fru inte hade gillat honom orakad. Det fick honom att se så pass mycket yngre ut än henne för att hon skulle gilla det.
Sedan blev jag kvar där till strax efter 16. Jag kände att jag inte kunde lämna henne ensam med den som blev vikarie när han slutade tidigt. Vilket bottennapp. Det kändes som att hissen inte gick hela vägen upp där. Sedan ska jag villigt erkänna att hon är en jättetrevlig tjej att sitta och snacka med.
När jag sitter där så kommer det förbi flera som jag "känner". Flera av dem frågar om jag saknar Dagab. Jag kan inte säga att jag saknar stället. Visst var det bra när alla satt på samma plan, men resan dit var inte rolig. En av dem som kände igen mig frågade om jag praktiserade.
Så blev klockan strax efter 16 och jag fick skjuts av henne till Handen. När vi sitter i bilen så pekar hon ut vägen hon bor på och innan jag kliver ur bilen så säger hon att det bara är att äta vad jag vill till frukost där på lördagen. Att jag inte ska vara rädd för att rota i skåpen. Hon ska helt klart få en ersättning för det. Allt annat vore oartigt och ouppfostrat och jag anser mig inte vara något av dessa två.
Jag var hemma ungefär 17:40 och kokade pasta och slängde i mig det lite snabbt. 18:20 så gick jag hemifrån igen. Jag skulle nämligen på den försenade 40-årsfesten. Jag var framme 19:15 och jag var först på plan. Sedan vet jag inte var tiden tog vägen, men helt plötsligt så var klockan 01:30 och tunnelbanan går inte så ofta den tiden på natten så vi kollade upp när den skulle gå och den skulle gå om tio minuter. Jag kom ner på plattformen med en minut till godo. Jag klev innanför dörren ganska exakt 02:30.
Igår så var jag lite seg. Låg kvar i sängen ganska länge av någon anledning och vädret var tråkigt utanför så det gjorde ju inte heller så att man ville gå ur sängen direkt. Vet inte hur jag fick dagen att gå, men det gjorde den. Idag har det väl varit samma sak. Tråkigt väder och inte gjort många knop.
Just nu har jag just kommit tillbaka från att ha tittat på reprisen av Idol 2007. Jag kunde ju inte titta på den i fredags då jag var på en försenad 40-årsfest. Vad ska jag säga? I det här programmet så lyckades två av deltagarna göra något som inte har inträffat under något av det tidigare avsnitten...
Marie: Hon hade låten I Have Nothing av Whitney Houston. När Marie framförde den här så hade jag ståpäls över hela kroppen och jag får det fortfarande bara av att tänka på det. Helt otroligt.
Amanda: Hon hade låten Hallelujah av Leonard Cohen (mest kända versionen är dock av Jeff Buckley). Det är en av de bästa låtarna som någonsin har skrivits. När Amanda framförde den här låten grät jag. Så helt jävla otroligt suveränt. Får tårar i ögonen bara jag tänker på det.
Vad har annars hänt under den här veckan?
Tja, vi hade ju ett krismöte i tisdags för att reda ut saker och ting som ligger och irriterar oss. Efter mötet så kändes det ganska bra att få ha luftat sina åsikter, men själva mötet var jobbigt. Jag har så svårt för det där med att kritisera andra. Ta kritik kan jag klara utan några som helst problem. Det blev ju då speciellt en som fick ta emot mycket kritik, men det var ju inget annat att vänta. Hon hade tagit upp en del saker om oss också, men... Det mesta hon tog upp var småsaker och gamla saker. Förmodligen är det för att ha något negativt att säga om oss andra. Sedan sa hon en sak som förvånade mig mest och det var att hon tycker att vi i receptionen kan ta på oss mer internservice. Att hon av alla människor säger det som tycker att det är stressigt redan. Jag får inte den ekvationen att gå ihop.
Sedan ringde det en man till mig från Schenkers klockan 15:50. Han sa att han hade paket att leverera till mig och att han var tio minuter hemifrån mig när han ringde. Kvällsutdelningen är (ska vara) mellan 17-22. Så jag fick ett så kallat "droppkort" och beställde en ny utkörning. Den nya tiden är på tisdag mellan 17-22. Hoppas det funkar den här gången. Nu har jag sagt till om att gå en timme tidigare från jobbet för att jag ska vara hemma till 17 och fan ta den chauffören som ringer tidigare än så.
Sedan så är det väl inte så mycket som har hänt. Jag tog min promenad till Dagab i fredags. Jag har ju lovat att göra det varannan fredag. Jag visste att Han skulle gå tidigare även denna fredag, men det är trevligt att ses lite snabbt också. Tog med mig den boxen med Vänner som är färdigkopierad och knallade iväg.
När jag kom dit (13:10) satt hon ensam där bakom, men jag var nästan säker på att han var kvar i byggnaden eftersom jag tyckte mig se hans bil. Jag blir insläppt där bakom och hon frågar om jag vill ha kaffe. Det vill jag ju. Men precis då så ringer det och hon måste svara. Så jag tar och häller upp vatten i bryggaren och måttar upp kaffe i filtret och så sätter jag igång bryggaren.
Får en stol att sitta i och hon säger att Han har lagt Pirates 3 där på bänken så att jag inte glömmer den. Då kommer jag på att jag hade Vänner i min väska och lägger den där på samtidigt som jag säger: "Du kan väl ge den här till [Hans namn]?" Då säger hon att han är kvar i byggnaden och jag blir genast lite lättad. Sedan ser jag att det ligger två fredagsbilagor på hans plats och tar tag i dem och börjar bläddra lite. Hon fick nämligen ett långt samtal och jag ville ha något att göra.
13:15 ringer det på deras sidotelefon och jag hör på hennes sätt att prata att det är hans fru som ringer. Hon säger till hans fru att han har räknat med att inte komma ifrån senare än 13:30 och att han nu är och tränar. Efteråt fick jag höra av henne att frugan inte hade gillat det speciellt då han blir på håret för sen.
13:20 kommer han ner och jag ser att han håller på att sparar ut skägg igen. Han hälsar så glatt så och stressar lite (som vanligt). När han får höra att frugan har ringt så ökar han lite. Han hade tydligen fått sig en liten utskällning förra fredagen (den när han skjutsade mig) för att han var lite sen. Jag ger honom boxen och han tackar och pular ner den i väskan och så frågar han oss om han har glömt något. Vi räknar upp det som han oftast brukar glömma, nämligen nycklar och telefon. Tre minuter senare så går han och önskar oss trevlig helg. Vi ser hur han springer till bilen för att tjäna lite tid.
Jag fick sedan höra av henne att orsaken till att han håller på att spara ut skägg igen var för att hans fru inte hade gillat honom orakad. Det fick honom att se så pass mycket yngre ut än henne för att hon skulle gilla det.
Sedan blev jag kvar där till strax efter 16. Jag kände att jag inte kunde lämna henne ensam med den som blev vikarie när han slutade tidigt. Vilket bottennapp. Det kändes som att hissen inte gick hela vägen upp där. Sedan ska jag villigt erkänna att hon är en jättetrevlig tjej att sitta och snacka med.
När jag sitter där så kommer det förbi flera som jag "känner". Flera av dem frågar om jag saknar Dagab. Jag kan inte säga att jag saknar stället. Visst var det bra när alla satt på samma plan, men resan dit var inte rolig. En av dem som kände igen mig frågade om jag praktiserade.
Så blev klockan strax efter 16 och jag fick skjuts av henne till Handen. När vi sitter i bilen så pekar hon ut vägen hon bor på och innan jag kliver ur bilen så säger hon att det bara är att äta vad jag vill till frukost där på lördagen. Att jag inte ska vara rädd för att rota i skåpen. Hon ska helt klart få en ersättning för det. Allt annat vore oartigt och ouppfostrat och jag anser mig inte vara något av dessa två.
Jag var hemma ungefär 17:40 och kokade pasta och slängde i mig det lite snabbt. 18:20 så gick jag hemifrån igen. Jag skulle nämligen på den försenade 40-årsfesten. Jag var framme 19:15 och jag var först på plan. Sedan vet jag inte var tiden tog vägen, men helt plötsligt så var klockan 01:30 och tunnelbanan går inte så ofta den tiden på natten så vi kollade upp när den skulle gå och den skulle gå om tio minuter. Jag kom ner på plattformen med en minut till godo. Jag klev innanför dörren ganska exakt 02:30.
Igår så var jag lite seg. Låg kvar i sängen ganska länge av någon anledning och vädret var tråkigt utanför så det gjorde ju inte heller så att man ville gå ur sängen direkt. Vet inte hur jag fick dagen att gå, men det gjorde den. Idag har det väl varit samma sak. Tråkigt väder och inte gjort många knop.
Kommentarer
Trackback