Enkelspårigt, enkelspårigt för att inte glömma enkelspårigt
Men jag kan verkligen inte göra så mycket åt det. Det är det enda som snurrar i mitt huvud just nu så om ni inte vill läsa om det så är det nog lika bra att du slutar nu.
Idag var jag hos osteopaten och hon förstår inte varför det inte vill ge med sig. Sedan är det ännu mer mysko att jag belastar vänster ben när jag står med tanke på att skadan är på vänster sida. Men det var ju mysko redan när det inträffade och jag låg där på rygg och kippade efter luft. Tjejen som var snabbast framme till mig testade att föra upp mitt böjda ben mot bröstet. Ett i taget. Vänster ben var inga problem men när hon försökte med höger så gjorde det ont.
Men det var ju inte det jag skulle berätta nu utan det var att när jag kom tillbaka från osteopaten (10:20) så var det en lapp på min plats där det stod att det fanns två paket att hämta nere i receptionen och att jag behövde pirran för att få upp det och att det hade varit min favorit som hade ringt och meddelat det.
Så jag knallade ner med pirran och när jag kom ut i receptionen så satt vikarien för tjejen där och han satt där bak. Och han säger alltid "Hej [namn]!" till mig när jag kommer ner. Jag tycker att det är en fin egenskap att hälsa med namn när man hälsar. Sedan tog jag och gick till paketen och vikarien frågade om jag ville ha hjälp, men jag tackade nej till det då det inte var så jättetunga paket. Men hade det varit han där borta i hörnet som hade frågat hade jag inte tvekat om att tacka ja. ;-)
När jag var på väg därifrån så vände jag mig främst till han där bak och sa att det var i alla fall skönt att de levererade till receptionen och inte ner till lagret då det är svinkallt där nere och det höll han verkligen med om. Så undrade jag om varför de nere på lagret inte meddelade åtminstone sin egen reception om att vi hade paket där nere. Då sa han att de inte gör sådana saker och sedan tyckte han att det var konstigt att de överhuvud taget skriver på något som inte är till Dagab och sedan lade han till att de förmodligen inte tittar var paketet ska utan bara skriver under.
Sedan så i morse (08:40) så skickade jag ett mail till honom med en skämtgrej som jag hade fått igår kväll av en före detta arbetskamrat som jag inte tyckte var så där jättekul själv men... (Måste kolla var hans nivå ligger.) Och han svarade på det och så svarade jag honom på det och så svarade jag på det och så svarade han på det. Men det tog tid att formulera sig. Jag vill ju att det inte ska uppfattas på något konstigt sätt det jag skriver. Sedan kan jag säga att baserat på hans ordval och meningsuppbyggnad så är han inget dumhuvud. Den där mannen har massor bakom pannbenet. Så det är nog så att han har en högre utbildning.
Och nu när en av mina kollegor kom tillbaka från lunchen så mötte hon honom i korridoren och nu kollade hon extra noga på vilken hand han hade ringen och det var på höger hand. Så det är nog den ringen jag har sett hela tiden tyvärr, för det betyder då att jag inte vet mer nu om honom nu än vad jag gjorde innan vad gäller hans civilstånd.
Och nu (13:45) kom en annan kollega som bor här ute och rätade ut det frågetecknet för hon berättade att hon hade sett honom med en jämnårig kvinna och en grabb på 10-12 år på McDonalds i Handen för ett tag sedan. Sedan la hon till att det kunde ju ha varit en kompis som han var ute med, hon visste ju inte det. Och en av mina växelkollegor sa att det kunde vara hans syster. Men jag tvivlar starkt på att det var en kompis eller syster med tanke på att enligt den uppgiften jag köpte för fem kronor så är han gift med en två år yngre kvinna. Och en annan av växelkollegorna sa att han kanske har en stor fnurra på tråden i sitt förhållande. Snälla kollegor man har. En annan har sedan tidigare sagt att bara för att han är med en annan kvinna så betyder inte det att man ska ge upp utan att motståndet är hårdare. De försöker vara snälla mot mig mina arbetskamrater, men... Egentligen är det ju inte snällt mot mig. Det där är sådana tankar som jag får lov att ha men inte erkänna att jag har dem. Fast som en annan redan har sagt: "Luften är fri. Man får titta hur mycket man vill."
Idag var jag hos osteopaten och hon förstår inte varför det inte vill ge med sig. Sedan är det ännu mer mysko att jag belastar vänster ben när jag står med tanke på att skadan är på vänster sida. Men det var ju mysko redan när det inträffade och jag låg där på rygg och kippade efter luft. Tjejen som var snabbast framme till mig testade att föra upp mitt böjda ben mot bröstet. Ett i taget. Vänster ben var inga problem men när hon försökte med höger så gjorde det ont.
Men det var ju inte det jag skulle berätta nu utan det var att när jag kom tillbaka från osteopaten (10:20) så var det en lapp på min plats där det stod att det fanns två paket att hämta nere i receptionen och att jag behövde pirran för att få upp det och att det hade varit min favorit som hade ringt och meddelat det.
Så jag knallade ner med pirran och när jag kom ut i receptionen så satt vikarien för tjejen där och han satt där bak. Och han säger alltid "Hej [namn]!" till mig när jag kommer ner. Jag tycker att det är en fin egenskap att hälsa med namn när man hälsar. Sedan tog jag och gick till paketen och vikarien frågade om jag ville ha hjälp, men jag tackade nej till det då det inte var så jättetunga paket. Men hade det varit han där borta i hörnet som hade frågat hade jag inte tvekat om att tacka ja. ;-)
När jag var på väg därifrån så vände jag mig främst till han där bak och sa att det var i alla fall skönt att de levererade till receptionen och inte ner till lagret då det är svinkallt där nere och det höll han verkligen med om. Så undrade jag om varför de nere på lagret inte meddelade åtminstone sin egen reception om att vi hade paket där nere. Då sa han att de inte gör sådana saker och sedan tyckte han att det var konstigt att de överhuvud taget skriver på något som inte är till Dagab och sedan lade han till att de förmodligen inte tittar var paketet ska utan bara skriver under.
Sedan så i morse (08:40) så skickade jag ett mail till honom med en skämtgrej som jag hade fått igår kväll av en före detta arbetskamrat som jag inte tyckte var så där jättekul själv men... (Måste kolla var hans nivå ligger.) Och han svarade på det och så svarade jag honom på det och så svarade jag på det och så svarade han på det. Men det tog tid att formulera sig. Jag vill ju att det inte ska uppfattas på något konstigt sätt det jag skriver. Sedan kan jag säga att baserat på hans ordval och meningsuppbyggnad så är han inget dumhuvud. Den där mannen har massor bakom pannbenet. Så det är nog så att han har en högre utbildning.
Och nu när en av mina kollegor kom tillbaka från lunchen så mötte hon honom i korridoren och nu kollade hon extra noga på vilken hand han hade ringen och det var på höger hand. Så det är nog den ringen jag har sett hela tiden tyvärr, för det betyder då att jag inte vet mer nu om honom nu än vad jag gjorde innan vad gäller hans civilstånd.
Och nu (13:45) kom en annan kollega som bor här ute och rätade ut det frågetecknet för hon berättade att hon hade sett honom med en jämnårig kvinna och en grabb på 10-12 år på McDonalds i Handen för ett tag sedan. Sedan la hon till att det kunde ju ha varit en kompis som han var ute med, hon visste ju inte det. Och en av mina växelkollegor sa att det kunde vara hans syster. Men jag tvivlar starkt på att det var en kompis eller syster med tanke på att enligt den uppgiften jag köpte för fem kronor så är han gift med en två år yngre kvinna. Och en annan av växelkollegorna sa att han kanske har en stor fnurra på tråden i sitt förhållande. Snälla kollegor man har. En annan har sedan tidigare sagt att bara för att han är med en annan kvinna så betyder inte det att man ska ge upp utan att motståndet är hårdare. De försöker vara snälla mot mig mina arbetskamrater, men... Egentligen är det ju inte snällt mot mig. Det där är sådana tankar som jag får lov att ha men inte erkänna att jag har dem. Fast som en annan redan har sagt: "Luften är fri. Man får titta hur mycket man vill."
Kommentarer
Trackback