Ont, det gör ont
Har sovit med alsolspritomlagd stortå. Men jag tycker inte att det har hjälpt speciellt då det fortfarande gör ont. Men jag vet att det kommer att gå över. Måste bara peta upp nageln när den har blivit tillräckligt lång för det. Sedan fick jag ett par tips från en kollega som hade mycket nageltrång som barn. När nageln har blivit tillräckligt lång så ska jag klippa ett jack i mitten av nageln. Nedåt i nageln så att det kommer att bli som en liten ås när den växer ut igen. Sedan sa hon att när det går så ska jag ta en liten bit suddgummi och lägga under den delen där det växer in i köttet.
Idag när vi kommer in till receptionen så sitter tjejen där och en av de Dagabanställda som är i den lilla grupp som klampar in, säger grattis till henne så när jag kom upp till min plats och fått igång datorn så kollar jag på birthday.se. Jag vet ju vad hon heter och att hon är född mellan 1970-1979 och så kollade jag om det fanns några med hennes namn som fyller år idag och det fanns en i hela Sverige. Så idag fyller hon 29 år. Hon är alltså tre år yngre än vad jag är. I och för sig så kommer det knappas som en överraskning då jag mer eller mindre har förstått att hon är yngre än vad jag är. Men nu har jag fått det svart på vitt.
Oj, oj, oj säger jag bara. Den här dagen blev riktigt trevlig den med. Satt ensam i växeln i en kvart och vid 10:05 så får jag kö på mitt växelbord, men det är bara att beta av samtalen ett efter ett. Det sista samtalet jag får är då från hans nummer och jag svarar då:
"God morgon, god morgon"
och jag får då höra:
"God morgon, god morgon. Det är Weiron i ottan."
När jag hörde det så visste jag på vilken nivå jag kunde lägga samtalet. Han verkade vara på ett strålande humör. Det var så att vi hade fått två paket med pärmar. Då sa jag att jag skulle komma ner och hämta dem. Hans svar på det blev:
"Ja, om du vill så kan du ju det."
Mitt svar på det blev:
"Ja, annars kan ju du få komma upp med dem."
"Tyvärr så sitter jag ensam just nu så jag slipper undan det."
"Ja, jag sitter också ensam just nu. En del sitter i möten och andra är ute och röker."
"Ja, men det är ju ingen brådska med att hämta dem."
"Nä, de springer ju inte iväg direkt."
Sedan pratade vi lite till och la på. Och trots att jag inte sagt vem jag är så säger han innan vi lägger på "Hej då [namn]".
Ett par minuter senare kommer två av tre växelhäxor tillbaka så då tar jag pirran och går ner. När jag går ner så är klockan ungefär 10:10. När klockan är 11:10 ringer en av mina kollegor ner dit och undrar var jag är. Kommer till min plats 11:20. Tiden bara flög iväg när jag började prata med honom. Så nu vet han att jag bor i Vällingby (han har en sex, sju kilometer till jobbet sa han) och hur gammal jag är. Då sa han precis som alla andra som får veta hur gammal jag är: "Är du? Det trodde jag inte." Det är lika kul varje gång man får höra att man ser yngre ut än vad man är. Sedan så frågade jag honom vad han trodde och på det svarade han 26-27. Ungefär i samma ålder som tjejen som han jobbar med. Så kom vi in på att ha fyllt 30 är en stor skillnad från att vara 29. Det är som en magisk gräns där. Man ska börja bete sig lite mer vuxet. Och så sa jag att jag inte hade lyckats med det och på det svarade han att han inte hade lyckats med det heller.
Sedan vet jag nu att varannan måndag så är det några från Dagab som går och bowlar och att han är en av dem och att han inte är så bra på det, men han tycker det är kul (hans liksom min bästa vän är rännan) och att han har ett bra tillslag samt en bra skruv. Och eftersom de bowlade igår så är det jämna veckor de gör det. Sedan blir jag inte riktigt klok på hur hans civilstånd är då han emellanåt säger "vi" och emellanåt säger "jag". Men jag tror att han är väldigt upptagen då han fick ett samtal som han avslutade med "puss". Och det mest logiska är ju att han är det då han är för bra på alla sätt och vis för att kunna gå fri. När det samtalet var avslutat så sa han att man aldrig ska skaffa ett Siba-kort. De har inte samma system som alla andra har som har poängkort. Man måste betala 145:-/år. Visserligen ingen stor summa, men ändå. Och eftersom han har 500:- innestående på det kortet så vill han inte säga upp det. Om man ska handla elsaker så rekommenderade han Elgiganten. Där kan man lämna tillbaka det man har köpt inom 30 dagar och de vill inte veta varför man lämnar tillbaka det, utan man får pengarna rakt i handen. Inga frågor alls.
Idag när vi kommer in till receptionen så sitter tjejen där och en av de Dagabanställda som är i den lilla grupp som klampar in, säger grattis till henne så när jag kom upp till min plats och fått igång datorn så kollar jag på birthday.se. Jag vet ju vad hon heter och att hon är född mellan 1970-1979 och så kollade jag om det fanns några med hennes namn som fyller år idag och det fanns en i hela Sverige. Så idag fyller hon 29 år. Hon är alltså tre år yngre än vad jag är. I och för sig så kommer det knappas som en överraskning då jag mer eller mindre har förstått att hon är yngre än vad jag är. Men nu har jag fått det svart på vitt.
Oj, oj, oj säger jag bara. Den här dagen blev riktigt trevlig den med. Satt ensam i växeln i en kvart och vid 10:05 så får jag kö på mitt växelbord, men det är bara att beta av samtalen ett efter ett. Det sista samtalet jag får är då från hans nummer och jag svarar då:
"God morgon, god morgon"
och jag får då höra:
"God morgon, god morgon. Det är Weiron i ottan."
När jag hörde det så visste jag på vilken nivå jag kunde lägga samtalet. Han verkade vara på ett strålande humör. Det var så att vi hade fått två paket med pärmar. Då sa jag att jag skulle komma ner och hämta dem. Hans svar på det blev:
"Ja, om du vill så kan du ju det."
Mitt svar på det blev:
"Ja, annars kan ju du få komma upp med dem."
"Tyvärr så sitter jag ensam just nu så jag slipper undan det."
"Ja, jag sitter också ensam just nu. En del sitter i möten och andra är ute och röker."
"Ja, men det är ju ingen brådska med att hämta dem."
"Nä, de springer ju inte iväg direkt."
Sedan pratade vi lite till och la på. Och trots att jag inte sagt vem jag är så säger han innan vi lägger på "Hej då [namn]".
Ett par minuter senare kommer två av tre växelhäxor tillbaka så då tar jag pirran och går ner. När jag går ner så är klockan ungefär 10:10. När klockan är 11:10 ringer en av mina kollegor ner dit och undrar var jag är. Kommer till min plats 11:20. Tiden bara flög iväg när jag började prata med honom. Så nu vet han att jag bor i Vällingby (han har en sex, sju kilometer till jobbet sa han) och hur gammal jag är. Då sa han precis som alla andra som får veta hur gammal jag är: "Är du? Det trodde jag inte." Det är lika kul varje gång man får höra att man ser yngre ut än vad man är. Sedan så frågade jag honom vad han trodde och på det svarade han 26-27. Ungefär i samma ålder som tjejen som han jobbar med. Så kom vi in på att ha fyllt 30 är en stor skillnad från att vara 29. Det är som en magisk gräns där. Man ska börja bete sig lite mer vuxet. Och så sa jag att jag inte hade lyckats med det och på det svarade han att han inte hade lyckats med det heller.
Sedan vet jag nu att varannan måndag så är det några från Dagab som går och bowlar och att han är en av dem och att han inte är så bra på det, men han tycker det är kul (hans liksom min bästa vän är rännan) och att han har ett bra tillslag samt en bra skruv. Och eftersom de bowlade igår så är det jämna veckor de gör det. Sedan blir jag inte riktigt klok på hur hans civilstånd är då han emellanåt säger "vi" och emellanåt säger "jag". Men jag tror att han är väldigt upptagen då han fick ett samtal som han avslutade med "puss". Och det mest logiska är ju att han är det då han är för bra på alla sätt och vis för att kunna gå fri. När det samtalet var avslutat så sa han att man aldrig ska skaffa ett Siba-kort. De har inte samma system som alla andra har som har poängkort. Man måste betala 145:-/år. Visserligen ingen stor summa, men ändå. Och eftersom han har 500:- innestående på det kortet så vill han inte säga upp det. Om man ska handla elsaker så rekommenderade han Elgiganten. Där kan man lämna tillbaka det man har köpt inom 30 dagar och de vill inte veta varför man lämnar tillbaka det, utan man får pengarna rakt i handen. Inga frågor alls.
Sedan frågade han hur jag kände det inför att flytta tillbaka till de ombyggda lokalerna. Och då sa jag att det nog kommer att bli bra. Sedan slog jag på stort och föreslog att de kunde titta över någon gång när vi flyttat dit. Det vore kul om han tog mig på orden och gjorde det. Frågade dem om vad de hade för telefon- och hänvisningssystem. Det visar sig att de har MD110 med Ericsson OWS. Precis samma som vi har. Så då sa jag på skoj att nästa gång vi behöver hyra in folk kan vi ju ta en av dem. Fast tillskillnad från oss fick de inte vara med när de kundanpassade systemet så de har inte den magiska F7-knappen. Den vi trycker på om den i luren vill bli kopplad till en mobiltelefon. Det måste verkligen vara trist att vara inhyrd. De får ju inget alls. Inga konferenser, julbord, firmafester... De får knappt ett tack eller ett uppskattande ord om de har gjort något bra. Så jag kommer nog att fortsätta att skämma bort dem lite. Jag tycker att de förtjänar det. De är trevliga och gör ett bra jobb. Sådant ska premieras.
Sedan kom vi fram till att han ska bränna några Dagab-flaggor i protest. Jag lovade att komma ner och fota det och skicka till Expressen: "Missnöjd väktare bränner flaggor." Fast vi skrotade den idén ganska snabbt då han inte skulle vara välkommen tillbaka sedan. Hur kom vi in på det då? Jo tidigare pratade vi om att det kan ha varit en liten sketch på nätet gjort av något västland och dagen efter så bränner de det landets flagga i protest i en liten by utan någon som helst nätuppkoppling eller tv-kontakt. Så nog har de kontakt med omvärlden, men inte på det sättet som vi har. De vet förmodligen sådana saker långt innan vi vet det här i i-länderna. Och det där med flaggbränning kom ur ett samtal om invandring. Och så kom vi in på den där läkaren som det var ett program om för ett tag sedan. Han som ägnade sig åt urkundsförfalskning. Då sa han att det var hans enda chans att få ett jobb här. Förmodligen har han rätt i det. Om han skulle få ett jobb här skulle det vara som diskare, städare, taxichaffis eller pizzabagare. Och sedan så sa han några saker som får mig att tro att han har samma syn på invandringen som jag har. Sedan verkar vi dela åsikt om att de svenska myndigheterna är väldigt blåögda som inte ser det som händer. Sverige är för slapphänt och låter sig luras och utnyttjas.
Sedan så sa han att de som väktare egentligen måste ha uniformen på sig. Egentligen ska de väl sova i dem för att det ska vara riktigt riktigt. Men hans överordnade är ganska snäll. Han brukar tydligen bara titta på klockan ibland och säga att han kanske ska ta och byta om. Så nu när jag var där nere så var han civilklädd. Det var hon också.
Men han är i alla fall väldigt ojämn i humöret. Emellanåt så är han väldigt dämpad och de perioderna kan vara långa, sedan så kommer sådana här dagar... *djup längtansfylld suck*
JAG VILL HA DEN MANNEN!!!
Nu klockan 14:30 skickade jag på skoj ett mail till honom om den timmen jag var borta. Så här skrev jag:
"Jag vet inte om jag vill gå ner och hämta mer paket hos er nu. Fick höra här av mina kollegor ([namn] och [namn]) att du vid två tillfällen sagt: ”Men vi blev ju inte av med henne” när de pikade dig för att uppehålla mig. Nu känner jag mig så alldeles jättedjupt sårad. Här trodde man att man var snäll och trevlig som underhåller ensamma och övergivna människor och förgyller deras tillvaro i all deras misär, men tji fick jag. *snyft* Så nästa gång det är ett paket att hämta så kommer jag att skicka vår allt-i-allo… ;-)"
Hans svar på det blev:
"Jag tror att [namn] inte uppfattade ironin riktigt. Jag tycker att du ska komma hit igen.
/ [namn]"
Och jag borde ha lärt mig vid det här laget att om jag har mycket med honom att göra under en dag så är det ju givet att han inte är på plats när jag går för dagen. *suck* Tråkmåns. Underbar tråkmåns som jag kommer sakna den dagen vi flyttar ifrån de här lokalerna. Och han frågade hur jag kände inför att flytta till de nya lokalerna och då sa jag något undanglidande i stil med att det ska bli kul och att det kommer att bli glasfasad så det kommer bli läckert. Sedan så sa jag att de är väldigt välkomna att komma och hälsa på oss när vi har installerat oss på Rörvägen igen. Jag hoppas verkligen att han nappar på det. Det känns som att jag skulle vilja ha fortsatt kontakt med honom även när vi har flyttat tillbaka även om det bara är på bekantskapsnivån. Jag har bara så lätt för att prata med honom och han är så lätt att komma överens med. Visserligen så har jag inte haft så jättemycket kontakt med honom, men om jag ska gå efter det så är han min typ av man. Både till utseende (busigt rufsig) och beteende.
Och jag borde ha lärt mig vid det här laget att om jag har mycket med honom att göra under en dag så är det ju givet att han inte är på plats när jag går för dagen. *suck* Tråkmåns. Underbar tråkmåns som jag kommer sakna den dagen vi flyttar ifrån de här lokalerna. Och han frågade hur jag kände inför att flytta till de nya lokalerna och då sa jag något undanglidande i stil med att det ska bli kul och att det kommer att bli glasfasad så det kommer bli läckert. Sedan så sa jag att de är väldigt välkomna att komma och hälsa på oss när vi har installerat oss på Rörvägen igen. Jag hoppas verkligen att han nappar på det. Det känns som att jag skulle vilja ha fortsatt kontakt med honom även när vi har flyttat tillbaka även om det bara är på bekantskapsnivån. Jag har bara så lätt för att prata med honom och han är så lätt att komma överens med. Visserligen så har jag inte haft så jättemycket kontakt med honom, men om jag ska gå efter det så är han min typ av man. Både till utseende (busigt rufsig) och beteende.
Kommentarer
Trackback