Happy St. Paddy's i efterskott

Igår var det den där trevliga dagen. Irlands nationaldag. Eftersom flera irländska pubar här i Sthlm har lagt ned så blir trycket på de som är kvar hårdare. Men låt mig ta det från början...

Det började med att jag mötte upp en kompis klockan 14:00 då vi skulle se rugbymatchen Italien-Irland. Irland vann övertygande mot Italien men tyvärr inte med tillräckligt mycket för att vinna turneringen. Så det blev som väntat Frankrike. Men skottarna höll emot bra och släppte tyvärr in försöket i sista minuten som gjorde att Frankrike vann turneringen. Men det var ett tvivelaktigt försök och frågan är om det egentligen skulle ha godkänts. I vilket fall som helst så blev det Guinness till matchen. Sedan kände vi att det var lite för varmt och lite för mycket folk för vår smak på Foggy Dew så vi åkte hem var och en för sig och åt mat och sedan möttes vi upp igen klockan 19:00. Två av grabbarna möttes upp 18:30 och de var på puben när vi kom dit och det var minst lika mycket folk där då så vi bestämde oss för att dra vidare.

Nästa stopp Limerick. Nä inte staden tyvärr utan puben som ligger på Tegnérgatan. Här var det mindre folk och här fick vi sittplats. På den här puben mötte ytterligare en kompis upp och hon hade med sig sin syster och en kompis till systern. Har inte riktigt koll på hur mycket det blev att dricka här, men jag vet att jag brände 400:- på dricka och sedan blev jag bjuden lite också. Hamnade i fönstret där vi emellanåt satt fyra stycken. Men finns det hjärterum, finns det stjärterum. Man hade en viss skyldighet när man satt i fönstret och det var att man skulle vifta med en (eller tre) irländsk(a) pappersflagga (-or) till de som gick förbi utanför. De flesta vinkade faktiskt tillbaka och skrattade åt oss, men det är klart att det finns surkart. En grabb som gick förbi visade fingret. Men han var väl engelsman. ;-)

En av grabbarna i gänget gick fram till baren och bad dem spela U2 och det var en hit. Av de personer jag såg från min lilla plats sjöng med för fullt i refrängerna, så det blev lite av en allsång där ett tag. Det var uppträdande i form av lite riverdance och sedan var det ett liveband. Och det är konstigt, men... Jag har nu firat St. Paddy's i fyra år och inte en endaste gång har det blivit bråk på de pubar jag har varit trots att det är knökfullt. Alla är glada.

När klockan var 00:00 så tyckte vi sex som var kvar att det var dags att gå vidare, vilket vi gjorde. Men med facit i hand skulle vi nog inte ha gjort det. Vi hamnade på La Habanera (tror jag det hette) och det var en pub med latinamerikansk musik som specialitet. Under kvällen bildades två par. Vet inte hur pass allvarlig den bildningen är, men... I vilket fall som helst så gick jag och den andra killen som inte hade bildat par därifrån klockan 01 och vidare till McD och sedan till T-banan för att åka hem. Låg i sängen klockan två och vaknade 07:30 och kunde inte somna om. Har ett blåmärke (tror jag) på övre delen av den högra skinkan. När man satt i fönstret så kunde man få ett handtagsfäste där om man hade otur och det hade jag.

Själv gjorde jag en sak som jag idag känner att jag kanske inte skulle ha gjort och jag har idag lite ångest över det. Men det verkade som en hyfsad idé igår kväll... Jag skickade en MMS Happy St. Paddy's-hälsning (en pint Guinness) till en som jag nog inte skulle ha skickat det till. Men gjort är gjort och det går inte att göra det ogjort. Det är bara att bita i det sura äpplet och ta konsekvenserna av sitt handlande. Jag kommer i alla fall att märka av reaktionen av det imorgon. Jag skyller mitt handlande på osteopattjejen (i blandning med alkohol). Hade hon inte kommit med den här idén skulle jag inte ens ha kommit på den själv.


Guess who...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback