Tidningar. Här var det tidningar.

Imorse så lekte jag tidningsbud. I vanliga fall brukar jag kunna lägga ifrån mig tidningarna på sätet bredvid mig på pendeln, men idag gick det inte. Och när man går av tåget så håller man tidningarna i handen utan att tänka på att man gör det. Så kommer jag på bussen och upptäcker att jag har tidningarna med mig, men jag kan inte heller här lägga ifrån mig dem på ett säte då jag även här har en person bredvid mig. Så jag tar med mig tidningarna och kommer in till Dagabs reception och då ser jag att det är den där vakten som var avlösaren igår kväll (han som var urflippad i fredags) så då tar jag och ger tidningarna till honom istället för att ta med dem upp och slänga dem.

Idag var jag och åt på Lagena med fyra andra kollegor. En av orsakerna är ju för att jag ibland känner ett behov av att få lite luft, miljöombyte, god mat samt en blick av du-vet-vem innan jag går hem. När vi kommer ner så sitter bara hon där och då blev jag lite besviken då jag visste att han var här idag. Men jag gaskade upp mig och tänkte att "Vi kommer ju tillbaka också."

Dagens mat blev pasta med fläskfilé i senapssås och innan vi gick så tog jag med mig sex kakor i en plastmugg. Inte till mig själ. Inte heller tog jag med det till någon av mina kollegor utan jag tog med mig det för att "ställa mig in". Han ska inte tro att han ska kunna glömma bort mig så lätt när vi flyttar härifrån. Något spår måste man ju lämna efter sig och om man kan göra det på ett sådant här enkelt sätt så varför inte.

När vi kom tillbaka så satt han där och han satt där ensam. Tyvärr så satt han i telefon så vi kunde inte prata. Så jag tog och ställde plastmuggen på disken framför honom och han tittade och tog en kaka och gjorde en gest för att tacka. Då tog jag och puttade muggen lite närmare kanten på hans sida så att han skulle fatta att han fick alla och då såg han först förvånad ut men sedan gjorde han en gest för att tacka igen.

Kommer upp till min plats och sätter mig och börjar jobba. När klockan är 12:44 får jag ett samtal och jag svarar: "Hej" och han säger: "Hej [namn]. Tack så jättemycket för kakorna." Så säger jag att det var så lite så och något om "någon måste ju tänka på er som sitter där också." (Sedan att jag menar bara honom behöver han ju inte veta.) Så säger han något och sedan säger han att det är besök till våran vd. Då säger jag att: "Vi är lite kort om folk här just nu. Kan du skicka upp honom hela vägen?" och då säger han: "Hela vägen upp till fyran?" och jag svarar: "Ja, om det går bra?" Då säger han att han skickar upp honom hela vägen.

Sedan får jag ett samtal 12:47 och det är han som ringer och meddelar att ett till besök har kommit till en av mina kollegor. Den här gången blir det inte ett lika långt samtal. Jag säger bara att han kan skicka upp besöket hela vägen och då säger han att han gör det.

Jag vet inte om jag har rätt i det jag skriver nu, men när jag pratade med honom första gången så hade han den där mjuka rösten som jag bara smälter för när jag hör. Andra gången han ringde så lät han mer "kall" och professionell. Så det jag tror är att när han ringde första gången så satt han ensam för hon brukar gå på lunch klockan 12:00 och de har 45 minuters rast. Andra gången när han ringde så var nog hon tillbaka. Som sagt så vet jag inte om jag är ute och cyklar helt här, men jag tror inte det.

13:32 ringer det på en kollega och det är han som meddelar att det är ett paket att hämta. 13:35 är jag på väg ner för att hämta det. När jag jag kommer ner dit så sitter han där och bakom honom så sitter den urflippade vakten och äter lunch. Även denna gång så var de lugna och sansade när jag kom ner men det spårade ur ganska snabbt.

Först när jag är på väg ner så möter jag en tidigare anställd här. Stannar och pratar lite med honom och så säger jag att jag är på väg ner för att hämta ett paket då säger han: "Men det kunde ju jag ha tagit med mig." och då sa jag att jag inte visste att han skulle komma. Så kilar jag vidare åt mitt håll och han åt sitt håll.

När jag kommer ner så sitter de där lugnt och fint och jag frågar vad han (vikarien) gör där och det undrar Han också och så flinar han. Så frågar jag var tjejen är och då säger han att hon är och handlar. Hon är tydligen en ensamstående mor med två barn, så för henne är det ju perfekt att handla där.

Sedan så tittar jag efter paketet men ser det inte någonstans. Då frågar han om jag hade hittat något paket någonstans som vi ska ha och jag säger: "Nej, jag ser inget paket alls." och då tar han fram paketet från sin sida. Han sa att han hade haft det liggande där ett tag, men inte heittat någon att skicka upp det med så tillsist ringde han om det.

Jag står där nere ett tag, men jag får jobba lite under tiden. När jag står där så kommer det in en taxichaufför och undrar var en passagerare till honom är. Han ser frågande ut då Han inte har beställt någon bil. Så då rycker jag in och säger att det nog är en till oss. Så jag ringer upp till växeln och ber den som svarar att leta reda på personen. Det sa hon att hon ska göra och så sa hon att hon ringer ner och meddelar hur det gick. Det säger jag till taxichauffören och han tar en vända ut till sin bil. Så står jag kvar och pratar i fem minuter till så ringer det och han svarar. Så ser jag att han bara står och lyssnar och sedan gör han en gest och några grimarser då han tycker att den som han pratar med är omständig och sedan berättar han det som min kollega har sagt till honom.

Det min kollega (som kan vara väldigt omständig och det är därför jag har problem med henne) meddelade var att han (passageraren) kommer ner om en stund. Då frågar jag honom: "Om en stund. Hur lång tid är det egentligen?" och då sa Han att det är väl en fem, tio minuter och så tycker han att jag ska springa ut och säga det till chauffören. Sedan säger han sekunden efter: "Men det behöver du inte för här kommer han." och så kommer chauffören in och innan jag har hunnit öppna munnen så säger han: "Han kommer om fem, tio minuter." och chauffören tackar och går ut till sin bil igen. Då säger jag: "Var det inte jag som skulle säga det till honom?" då svarade han: "Men du sa ju inget." och på det svarade jag: "Men jag hann ju inte. Du stod ju vänd mot honom och jag var ju tvungen att vända mig om." varpå jag fick höra från dem båda: "Ja, ja. Skyll på det du."

Sedan så verkar det som att jag "stör" honom i hans arbete. Han glömmer att öppna för bilar som ska in och ut. Efter den första missen säger han: "Man ska inte reta upp chaufförerna." och samtidigt som han säger det så står det en bil och väntar på att få komma in. Så då säger jag: "Så det är därför du gör det då." och så pekar jag på bilen. Han vänder sig om och tittar och säger: "Självklart." och så bestämmer han sig för att retas med chauffören och låter honom stå där ett tag till. Sedan säger han att om han mopsar upp sig så kommer Han brotta ner honom och stampa på hans huvud. Då sa jag att jag inte alls trodde på honom och då säger han: "Nä, det skulle jag nog inte. Det finns bättre sätt att lösa saker på än med våld."

Under tiden jag står där så utför han en del annat arbete. Han går ut och pratar med en förare av en bil som han har retat sig på ett tag och en annan gång så går han efter en av pensionärerna som har varit och handlat och som tänkte ställa kundvagnen ute på parkeringen. Han visade lite auktoritet idag och det var inte helt fel att se. Nog för att jag inte hörde vad han sa men det spelar ingen roll. Idag blir det mycket skitsnack där nere.

När klockan var 14:00 så kom hon tillbaka ner och jag började försöka hitta ett fint sätt att avsluta det hela på. Så ringer det och han svarar och så säger han: "Men jag tar och kopplar dig till henne." När han har kopplat så säger han: "Det är till dig." Först litar jag inte på honom då han har jävlats med mig förr på det sättet, men den här gången så är det någon där. Det är min kollega som säger att hon ska gå och hämta bullar, men så undrade hon om jag kunde göra det istället och det är klart att jag kunde det. Så säger jag det till honom och lägger till att det inte är till oss i växeln utan till ett besök. Då säger han att jag har det bra ändå då jag är fast anställd. På det svarar jag något och han gör då den där gesten som han gjorde rätt mycket i fredags och då sa jag: "Du. Vad har jag sagt om den där gesten?" Då börjar han skratta och så säger han: "Jag vet inte. Vad har du sagt om den gesten?" Då tittar jag bara på honom och så säger jag: "Att den inte funkar på mig." Sedan tar jag och går och så säger jag: "Vi ses." och så får han ett samtal på telefonen, men det klickar till i dörren ändå.

Kommer fram till restaurangen och går in i köket och säger till den finska damen där (som tydligen gillar mig) att jag ska hämta fyra bullar och då går hon och hämtar dem. Då säger jag till henne: "Är det ok om jag äter upp dem på vägen och sedan säger att jag inte fick några?" Då tyckte hon att jag skulle ta en giffel med chokladfyllning. Så det gjorde jag. Det gäller att veta vilka man ska flirta in sig hos. Vakten för att kunna smuggla saker och personalen i restaurangen för att få godsaker gratis. ;-)

Kommer upp på min plats och ställer in bullarna till de som ska ha dem och hämtar lite vatten åt dem och sedan går jag och sätter mig på min plats. När klockan är 14:27 så ringer det på min telefon och jag svarar: "Jag vet inte om jag vågar prata mer med dig idag." och då blir det tyst ett kort tag och så säger han med sin mjuka röst: "Hej." och då säger jag: "Hej." Så säger han: "Det är ett besök här nere till [en kollegas namn]." och då säger jag: "Men vad bra. Då tar jag och möter honom på tvåan." På det svarar han: "På tvåan? Vad bra. Hej." och jag säger: "Hej." och så lägger vi på.

Sedan komme han som hade besöket som skulle ha bullarna ut till oss och frågar om vi vill ha de två bullarna som var över. Och eftersom vi bara var två kvar i växeln så passade det jättebra. Så då smällde jag i mig den också. Idag har det blivit två olika, men goda, kaffebröd. Mums.

Tycker på det stora hela att den här dagen har varit riktigt bra. Visserligen kan det bli bättre än så här. Mycket bättre. Och det är inte mycket som skulle behövas för det heller. Det behövs bara en sak från en person så kommer jag att få uppleva den bästa dagen i hela mitt liv. Men i vilket fall som helst så är den här dagen helt klart godkänd och bättre än inget alls.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback