Gädda
Idag är det Europadagen. EU fyller hela 50 år idag och det ska tydligen firas på olika håll på olika sätt. Ska jag fira det? Nä, inte direkt. Det känns lite fel att fira EU:s födelsedag om jag knappt firar vår nationaldag.
Igår när jag gick så stannade jag kvar några minuter och snackade lite skit med dem där nere. Men jag började den här gången med att tilltala den andra vakten som var där och pratade med honom i någon minut innan Han blandade sig i samtalet. Det var det första vi såg eller hörde av varandra igår, Blev lite besviken på den andra vakten. När jag stod där så lade han in en prilla och då sa jag att han gjorde mig besviken och Han sa att det hade med svag karaktär att göra, vilket han har rätt i. Då säger den andra vakten att vi har alla har våra laster och då sa jag att min last var att åka bussen som gick om två minuter.
När jag står där så ser jag den där stirrande typen och jag säger det till dem. Då säger den där andra (snusande) vakten att: "Han vill ha dig" och Han börjar sjunga: "Han vill ha dig i mörkret hos sig..." och jag säger då: "Det kommer han aldrig att få" och då skrattar de bara. Sedan säger Han: "Men om du väntar någon minut till så kan du ju springa till bussen och då slipper du stirrandet." Då sa jag att jag helt enkelt gjorde så att jag ignorerade honom. Då sa Han: "Men då får du väl visa honom din tatuering och hoppas att han är rädd för ormar" och då sa jag: "Jag tänkte inte visa honom något och han lär nog få se den till sommaren." Och eftersom jag vill inte springa efter bussar (eller tåg) så jag gick ut och ställde mig vid busshållplatsen, med ryggen åt den här personen.
Den här morgonen så var pendeln fem minuter sen så jag missade precis 07:25 bussen och jag kände att jag inte ville vänta i tio minuter så jag tog en promenad till jobbet.
Så imorse så var hon på plats igen med sin nya frisyr och hon satt där med sällskap av den där lite "urflippade" vakten så jag stannade där och sa till henne att det var en snygg frisyr. Hon var inte riktigt nöjd med färgen då hon tyckte att det var gult, men frisören hade sagt att det var guld och det var för att hon har guld i sig. Bäst som jag står där så ser jag bussen som avgår Jordbro St:n 07:35 åka förbi på gatan utanför. Så jag slog bussen med några minuter.
Jag står där i några minuter och så säger hon: "Och nu kommer [namn]" och den andra vakten säger: "Och han åkte bil. Vad slött" och då sa hon: "Men det visste du ju. Det var ju du som sa det till mig. Han skulle ju bort efter jobbet" (han ska springa). Och så skrattade vi alla tre. Så kommer Han då in genom dörren och han ser lite förvånad ut över att jag står där för han stannar till en halvmeter ifrån mig. Efter någon sekund säger han: "God morgon [namn]" (med sin mjuka röst som jag bara har hört honom använda i telefon med familjemedlemmar) och jag svarar: "God morgon [namn]" och så går han förbi mig och luktar så där gott som han gör och går in till "sig". Är kvar någon minut till och så kommer en kollega till mig och vi går upp tillsammans.
Idag ska jag åka och handla med mina föräldrar och jag fick gäddan från min kollega som drog upp den då hon inte vill ha den. Den ligger i frysen här på jobbet så det gäller för mig nu att komma ihåg den nu när jag går för dagen.
Fem i elva så gick jag ner för att hämta ett paket. På vägen ner så ser jag en förvirrad/vilsen väktare så jag frågar honom vem han söker och han skulle till restaurangen så jag gav honom färddirektiv. När jag kom dit satt hon där fram och han satt och höll på med något på datorn påplatsen där bakom, så jag stod och pratade med henne i gott och väl en kvart utan att han var med i samtalet och ur cd-spelaren hörde jag låten YMCA av och med Village People. Jag ser att hon har valt att skriva på ett av blocken hon hade fått. Hon hade valt det rosa och jag kommenterade det och då sa hon att hon hade gett bort det gröna till Honom.
När han var klar så började han prata med oss i några minuter (han ställde sig bredvid henne och mittemot mig, man kan inte komma närmare utan att ta bort disken) och gick sedan in till köket och när han hade varit där i en halv minut på ett ungefär så hör jag honom ropa till mig: "[Namn]! Gå ingenstans. Stå kvar" och eftersom jag inte hade tänkt att gå någonstans så stod jag vackert kvar. Hon sa: "Jag tror att du kommer att få kakor" och det var rätt och riktigt. Han hade lagt upp en massa kakor i en plastbytta. Anledningen till det var att kakförpackningen var stor och inte en av de små som jag har fått en gång tidigare. Plastbyttan var bara att kasta. (Som om det kommer att hända på den här sidan årtusendet)
När jag hade fått kakorna (som jag tackade så jättemycket för) så behövde hon resa på sig då hon stelnat till lite (hon har träningsvärk efter en heldag på islandshästar) och så behövde hon gå på toa. Men innan hon gjorde det så pratade vi om gubbar i skinnjackor. Han tyckte att innan gubbar satte på sig skinnjackor så skulle de se om sitt yttre. Har man skinnjacka så ska man ha en tuff attityd. Då frågade hon: "Och hur många skinnjackor har du i garderoben?" och han sa att han inte hade några alls. Han föredrar dunjackor och dufflar. Mjuka saker. Så sa han att tuffa poliser kan klara sig undan med det. Då sa jag att jag inte tyckte att poliser var så tuffa. Då sa han: "Nähä. Men tyck inte det då. Du ska alltid tycka annorlunda" och då svarade jag: "Men det är klart att jag ska."
Efter han hade definierat vad han tycker är en tuff polis så frågade han hur det kommer sig att jag inte tycker att de är tuffa. Då berättade jag att jag har jobbat på Ordningsavdelningen och bland annat jobbat med de tuffa piketpoliserna i ett halvår. Då frågade han varför och då förklarade jag att jag jobbade under ett år mellan grundskolan och gymnasiet. Sedan sa jag: "Och jag kan säga att poliser inte är direkt intelligenta" och han högg ju direkt och sa: "Men då passade du in bra där." Då glodde jag på honom och så sa jag: "Nä, men... Tack för kakorna då" och så gjorde jag en ansats av att gå. Då sa han: "Men jag skojade ju bara" och det förstod jag gott och väl att han gjorde och det vet han att jag visste också, för annars skulle han aldrig ha kläckt ur sig det där i första taget.
Och sedan har tjejen där varit nyfiken på hur vi har det här uppe ett tag nu så hon och jag gick upp till "oss". Hon skulle ändå till restaurangen och lämna tillbaka nål och tråd som hon hade lånat därifrån. Så hon stannade här i några minuter och pratade med oss.
Hon tyckte att jag skulle visa att jag kom upp med mer än bara paketet (d.v.s. kakorna). Så sa hon att: "Ja [namn] är ju generös" och då sa min "annorlunda" kollega: "Ja och det är [namn] med." Och det höll hon också med om.
Jag kom ihåg att ta med mig gäddan till mina föräldrar, men jag glömde att ta med mig handlingslistan. Ja, ja. Man kan inte komma ihåg allt. Det kostar att ligga på topp om man säger så. Fast jag är imponerad över att jag kom ihåg elva av arton saker på listan. Sedan blev det lite saker som inte stod på listan också.
Igår när jag gick så stannade jag kvar några minuter och snackade lite skit med dem där nere. Men jag började den här gången med att tilltala den andra vakten som var där och pratade med honom i någon minut innan Han blandade sig i samtalet. Det var det första vi såg eller hörde av varandra igår, Blev lite besviken på den andra vakten. När jag stod där så lade han in en prilla och då sa jag att han gjorde mig besviken och Han sa att det hade med svag karaktär att göra, vilket han har rätt i. Då säger den andra vakten att vi har alla har våra laster och då sa jag att min last var att åka bussen som gick om två minuter.
När jag står där så ser jag den där stirrande typen och jag säger det till dem. Då säger den där andra (snusande) vakten att: "Han vill ha dig" och Han börjar sjunga: "Han vill ha dig i mörkret hos sig..." och jag säger då: "Det kommer han aldrig att få" och då skrattar de bara. Sedan säger Han: "Men om du väntar någon minut till så kan du ju springa till bussen och då slipper du stirrandet." Då sa jag att jag helt enkelt gjorde så att jag ignorerade honom. Då sa Han: "Men då får du väl visa honom din tatuering och hoppas att han är rädd för ormar" och då sa jag: "Jag tänkte inte visa honom något och han lär nog få se den till sommaren." Och eftersom jag vill inte springa efter bussar (eller tåg) så jag gick ut och ställde mig vid busshållplatsen, med ryggen åt den här personen.
Den här morgonen så var pendeln fem minuter sen så jag missade precis 07:25 bussen och jag kände att jag inte ville vänta i tio minuter så jag tog en promenad till jobbet.
Så imorse så var hon på plats igen med sin nya frisyr och hon satt där med sällskap av den där lite "urflippade" vakten så jag stannade där och sa till henne att det var en snygg frisyr. Hon var inte riktigt nöjd med färgen då hon tyckte att det var gult, men frisören hade sagt att det var guld och det var för att hon har guld i sig. Bäst som jag står där så ser jag bussen som avgår Jordbro St:n 07:35 åka förbi på gatan utanför. Så jag slog bussen med några minuter.
Jag står där i några minuter och så säger hon: "Och nu kommer [namn]" och den andra vakten säger: "Och han åkte bil. Vad slött" och då sa hon: "Men det visste du ju. Det var ju du som sa det till mig. Han skulle ju bort efter jobbet" (han ska springa). Och så skrattade vi alla tre. Så kommer Han då in genom dörren och han ser lite förvånad ut över att jag står där för han stannar till en halvmeter ifrån mig. Efter någon sekund säger han: "God morgon [namn]" (med sin mjuka röst som jag bara har hört honom använda i telefon med familjemedlemmar) och jag svarar: "God morgon [namn]" och så går han förbi mig och luktar så där gott som han gör och går in till "sig". Är kvar någon minut till och så kommer en kollega till mig och vi går upp tillsammans.
Idag ska jag åka och handla med mina föräldrar och jag fick gäddan från min kollega som drog upp den då hon inte vill ha den. Den ligger i frysen här på jobbet så det gäller för mig nu att komma ihåg den nu när jag går för dagen.
Fem i elva så gick jag ner för att hämta ett paket. På vägen ner så ser jag en förvirrad/vilsen väktare så jag frågar honom vem han söker och han skulle till restaurangen så jag gav honom färddirektiv. När jag kom dit satt hon där fram och han satt och höll på med något på datorn påplatsen där bakom, så jag stod och pratade med henne i gott och väl en kvart utan att han var med i samtalet och ur cd-spelaren hörde jag låten YMCA av och med Village People. Jag ser att hon har valt att skriva på ett av blocken hon hade fått. Hon hade valt det rosa och jag kommenterade det och då sa hon att hon hade gett bort det gröna till Honom.
När han var klar så började han prata med oss i några minuter (han ställde sig bredvid henne och mittemot mig, man kan inte komma närmare utan att ta bort disken) och gick sedan in till köket och när han hade varit där i en halv minut på ett ungefär så hör jag honom ropa till mig: "[Namn]! Gå ingenstans. Stå kvar" och eftersom jag inte hade tänkt att gå någonstans så stod jag vackert kvar. Hon sa: "Jag tror att du kommer att få kakor" och det var rätt och riktigt. Han hade lagt upp en massa kakor i en plastbytta. Anledningen till det var att kakförpackningen var stor och inte en av de små som jag har fått en gång tidigare. Plastbyttan var bara att kasta. (Som om det kommer att hända på den här sidan årtusendet)
När jag hade fått kakorna (som jag tackade så jättemycket för) så behövde hon resa på sig då hon stelnat till lite (hon har träningsvärk efter en heldag på islandshästar) och så behövde hon gå på toa. Men innan hon gjorde det så pratade vi om gubbar i skinnjackor. Han tyckte att innan gubbar satte på sig skinnjackor så skulle de se om sitt yttre. Har man skinnjacka så ska man ha en tuff attityd. Då frågade hon: "Och hur många skinnjackor har du i garderoben?" och han sa att han inte hade några alls. Han föredrar dunjackor och dufflar. Mjuka saker. Så sa han att tuffa poliser kan klara sig undan med det. Då sa jag att jag inte tyckte att poliser var så tuffa. Då sa han: "Nähä. Men tyck inte det då. Du ska alltid tycka annorlunda" och då svarade jag: "Men det är klart att jag ska."
Efter han hade definierat vad han tycker är en tuff polis så frågade han hur det kommer sig att jag inte tycker att de är tuffa. Då berättade jag att jag har jobbat på Ordningsavdelningen och bland annat jobbat med de tuffa piketpoliserna i ett halvår. Då frågade han varför och då förklarade jag att jag jobbade under ett år mellan grundskolan och gymnasiet. Sedan sa jag: "Och jag kan säga att poliser inte är direkt intelligenta" och han högg ju direkt och sa: "Men då passade du in bra där." Då glodde jag på honom och så sa jag: "Nä, men... Tack för kakorna då" och så gjorde jag en ansats av att gå. Då sa han: "Men jag skojade ju bara" och det förstod jag gott och väl att han gjorde och det vet han att jag visste också, för annars skulle han aldrig ha kläckt ur sig det där i första taget.
Och sedan har tjejen där varit nyfiken på hur vi har det här uppe ett tag nu så hon och jag gick upp till "oss". Hon skulle ändå till restaurangen och lämna tillbaka nål och tråd som hon hade lånat därifrån. Så hon stannade här i några minuter och pratade med oss.
Hon tyckte att jag skulle visa att jag kom upp med mer än bara paketet (d.v.s. kakorna). Så sa hon att: "Ja [namn] är ju generös" och då sa min "annorlunda" kollega: "Ja och det är [namn] med." Och det höll hon också med om.
Jag kom ihåg att ta med mig gäddan till mina föräldrar, men jag glömde att ta med mig handlingslistan. Ja, ja. Man kan inte komma ihåg allt. Det kostar att ligga på topp om man säger så. Fast jag är imponerad över att jag kom ihåg elva av arton saker på listan. Sedan blev det lite saker som inte stod på listan också.
Kommentarer
Trackback