Guinness

Jag har fallit för det allmänna grupptrycket. Jag har nu reggat mig på Facebook. Är redan uppe i nio vänner och jag har inte varit där i ett dygn än. Det kan nog bli kul där när man väl kommer in i det.

Var nere och hämtade massa paket idag. Jag gick ner klockan elva med en pirra. Och när jag kommer ner så får jag höra att de har problem med sin växel. Jag blir kvar och vi snackar alla tre, som vanligt och det visar sig att han ska på möte även idag.

Han frågar vad jag ska göra i helgen och jag säger då: "Tycker du att det låter som att det är en bra idé för mig att gå ut?" Han säger då: "Du låter lite förkyld..."

Har idag på mig arbetsskjorta och kavaj. Vi fick skjortorna igår. 100% bomull och så gott som skrynkelfria. De kostar ungefär 600:- styck. "Så det är fina saker minsann. Till skillnad från era" sa jag då. Då sa han något om att till skillnad från oss här så är det finare innehåll i deras kläder och det var det som räknades.

Han säger att vi nu är inne i en superhögkonjuktur, men att han aldrig har märkt av någon sådan, någon gång. När det är en lågkonjuktur däremot så märks det. Han berättade om den första bostadsrätten som han och hans fru köpte var ett dåligt köp. De köpte den (i Haninge) för 370 000 och tre månader senare var den värd 60 000. De fick bo kvar där i tio år för att tjäna 50 000 när de sålde den.

Han säger att annars är den bästa affären han har gjort var när han gifte sig med sin fru. Hon tjänar lite drygt 10 000 kronor mer i månaden än vad han gör och om hon får det nya jobbet hon har sökt så kommer hon tjäna det dubbla mot vad han gör. Så han har som sagt orsaker till att stanna hos henne. Dels det ekonomiska. Sedan har de flera år (20) tillsammans och de känner varandra väl. Sedan har han ju en dotter som inte mår så bra.

Han säger efter ett tag att han börjar känna sig lite sjuk. Det kändes konstigt i näsan. Hon säger då: "Men ni bara klagar och klagar." Jag säger då: "Vad då klaga. Jag har väl inte klagat något?" Då tog hon upp mitt: "Tycker du att det låter som att det är en bra idé för mig att gå ut?" och då hotade jag med att kasta en penna på henne. Han säger då: "Wow. En cat-fight. Men ni får ta av er uniformerna först..." (Med andra ord: "Ha inga kläder på er alls")

Hon frågar honom, apropå inget speciellt om hur vi hade det när han skjutsade mig den där fredagen. Hon förnekar sig aldrig. Hon ger pikar och antydningar om oss två så fort hon kan. Han säger då, neutralt och fint: "Jo, vi hade det trevligt." Och vi hade det trevligt. Vi har det alltid trevligt, trots att vi bara pratar...

När klockan är halv tolv så ringer min "trevliga" kollega ner och hamnar hos henne. Jag ser på henne vem det är som ringer, för hon gör miner. Den här kollegan broderar ut allt så onödigt långt. Precis strax efter kommer den kollegan som har kommit tillbaka från semestern idag och säger att hon att den här kollegan sitter själv då den tredje kollegan är på väg hem.

När de har kommit utanför dörren så säger han: "Men stanna kvar här ett tag till. Låt henne sitta själv där ett tag till." Jag frågar honom då vad hon har gjort honom för ont och hans svar blir: "Hon har inte gjort mig något, men dig." Då frågar jag vad han menar. Han säger då att hon har gjort mig ont genom att vara så korkad... Dagens kommentar som räddade dagen.