Da'n efter konferensen
Ja, jag ska från och med igår aldrig mer:
1 Dricka alkohol
2 Vara uppe efter klockan tio
3 Sjunga
4 Dansa
5 Åka på konferens
6 Samtliga ovanstående saker under en och samma kväll/natt
Vi hade det jätteroligt. Det var helt klart en lyckad konferens, om än annorlunda. Vår andra övning innebar körsång. D.v.s. samarbete. Vi fick först en liten grundläggande lektion allihop, sedan delades vi in i två lag som skulle tävla mot varandra under kvällen. Sedan berättade den ena av dem (Lasse) att skolan förstör mycket för människor. I skolan finns det bara ett ämne som man blir stoppad i och det är sång. Kan man inte sjunga så får man inte vara med i kören. Det är som att säga åt en som läser dåligt (högläsning) att denna aldrig kommer att få läsa högt igen. Nu är det tvärt om, läser man dåligt ska man öva.
Lagledarna var herrarna som håller i detta http://www.sjung.nu/. Mitt lag fick helt klart den bästa körledaren tycker jag. Jag vet inte om du har sett programmet "Så ska det låta"? Men mitt lag fick en av de medverkande lagledarna där, Putte Nelsson. Putte hade gett oss tävlingslåten "För kärlekens skull" av Ted Gärdestad och det är inte en lätt låt för den spänner över de ljusaste tonerna ner till de mörkaste. Det andra laget tävlade med låten "We are the world".
Fast det laget jag var med i gjorde en liten kupp mot vår lagledare och det uppskattades av både honom och vår publiken, det andra laget. Först presenterade Putte låten och sedan spelade han introt och när det var dags att börja sjunga så sjöng vi istället "Eloise" (Arvingarna). Han fann sig hyfsat snabbt och började spela den melodin. Sedan tog vi vår tävlingslåt. Båda lagen vann i olika klasser så vi stod alla som vinnare och låten vi som vinnare (dvs alla) skulle sjunga var "Proud Mary".
Sedan hade jag det riktigt trevligt under middagen (och även resten av kvällen) då jag hamnade mitt emot vår nya, två år äldre (upptagna) riktigt snygga (mörkbrunt hår och bruna ögon) och genomtrevliga ekonomichef (som är omkring 170 cm). Det visade sig att han inte alls är ifrån USA som jag hade fått höra utan han är från... och hör och häpna nu... Wales! Cardiff rättare sagt. Jag blev genast mycket mer positiv inställd till honom. Det "roliga" med honom är att han säger samma sak om engelsmän som de gör i de andra länderna som ligger omkring England. Han är inte överförtjust i det landet. Så det är nog antagligen samma sak med walesare som med irländare och skottar. De känner att engelsmännen ockuperar deras land. Jag blir mer och mer förtjust i de tre länderna som ligger i närheten av England.
Vi pratade ganska mycket med varandra under kvällen där och kom in på salt och vinägerchips. Jag älskar dessa chips och det sa jag. Då sa han att de (han och familjen) nyligen hade varit i Wales och bunkrat upp påsar med dessa då frågade jag om jag fick köpa en, men han sa att jag skulle få en påse. Så vi får se om han kommer ihåg det nu. Han har bott i Sverige i 13 år så han pratar bra svenska, men engelska är lättare för honom så jag sa att han fick prata engelska om han ville men jag märkte att jag gjorde det jag hade lovat att inte göra när han gjorde det, jag svarade automatiskt på engelska. Han vill (precis som alla engelsktalande) att man pratar svenska med honom så att han lär sig.
När middagen var avklarad så var det dags för discot som alltid blir och jag lyckades dra upp tre tråkiga herrar på dansgolvet. Först var det han som är chef över försäljningscheferna (vi har många chefer ska du veta) sedan fick jag upp vår gästarbetande belgare som är IT-chef och sedan fick jag upp vår nytillträdde nordiske finanschef (snyggingen). Den första försvann ganska snabbt, men de andra två var det fart på. Huset vi hade discot i stängde klockan ett och då gick jag och ungefär sju personer till till en av de andras rum för en liten nattfösare (whiskey). Bland annat walesaren. Sedan försvann alla utom fem stycken klockan halv två och då förljde jag med de andra fyra ut och satte mig på trappan med dem (de tre herrarna rökte, en av dem bara feströkte). Så det var jag, en tjej från vår butik här i stan, vår föredetta lagerchef (han gick in i väggen och har fått lättare och andra arbetsuppgifter), lagerchefen i Jönköping och... ja, gissa tre gånger. ;-) Vi fem gick till våra rum strax efter två. Sedan var det konferens klockan halv nio och då ville man ha ätit frukost och dessutom skulle man ha checkat ut innan dess. Jag hade bestämt en "träff" med en av mina växelkollegor att vi skulle äta fruktost kvart i åtta.
Det är ju så att jag har en tendens till att dra åt mig nyanställda då jag inte är rädd för att börja prata med dem. Har fått höra att jag är ganska social av mig och att jag har lätt att prata och det stämmer nog.
Tyvärr har jag svårt att sova vid två tillfällen och det är:
1 När jag har druckit alkohol
2 När jag är på bortaplan
Så det blev inte så mycket sömn för mig och på morgonen funkade det väl, men runt klockan elva så slog det till för oss som hade varit uppe sent. Sedan var det lunch och efter lunchen inträder den s.k. paltkoman. Jag vet inte hur många gånger jag höll på att nicka till under eftermiddagen när "höjdarna" skulle prata. Jag satt av en olycklig slump längst fram så om jag hade somnat skulle det ha synts väldigt tydligt. Tio över tre gick bussen tillbaka.
Igår gick jag och lade mig klockan åtta. Jag var helt slut. Det var en intensiv (värre än vanligt) konferens och nu menar jag inte själva festandet, utan den seriösa biten. Så det plus sömnbrist gör en väldigt trött. Sedan börjar jag känna av träningsvärken i höfter och nacke/skuldror efter träningspasset på dansgolvet.
1 Dricka alkohol
2 Vara uppe efter klockan tio
3 Sjunga
4 Dansa
5 Åka på konferens
6 Samtliga ovanstående saker under en och samma kväll/natt
Vi hade det jätteroligt. Det var helt klart en lyckad konferens, om än annorlunda. Vår andra övning innebar körsång. D.v.s. samarbete. Vi fick först en liten grundläggande lektion allihop, sedan delades vi in i två lag som skulle tävla mot varandra under kvällen. Sedan berättade den ena av dem (Lasse) att skolan förstör mycket för människor. I skolan finns det bara ett ämne som man blir stoppad i och det är sång. Kan man inte sjunga så får man inte vara med i kören. Det är som att säga åt en som läser dåligt (högläsning) att denna aldrig kommer att få läsa högt igen. Nu är det tvärt om, läser man dåligt ska man öva.
Lagledarna var herrarna som håller i detta http://www.sjung.nu/. Mitt lag fick helt klart den bästa körledaren tycker jag. Jag vet inte om du har sett programmet "Så ska det låta"? Men mitt lag fick en av de medverkande lagledarna där, Putte Nelsson. Putte hade gett oss tävlingslåten "För kärlekens skull" av Ted Gärdestad och det är inte en lätt låt för den spänner över de ljusaste tonerna ner till de mörkaste. Det andra laget tävlade med låten "We are the world".
Fast det laget jag var med i gjorde en liten kupp mot vår lagledare och det uppskattades av både honom och vår publiken, det andra laget. Först presenterade Putte låten och sedan spelade han introt och när det var dags att börja sjunga så sjöng vi istället "Eloise" (Arvingarna). Han fann sig hyfsat snabbt och började spela den melodin. Sedan tog vi vår tävlingslåt. Båda lagen vann i olika klasser så vi stod alla som vinnare och låten vi som vinnare (dvs alla) skulle sjunga var "Proud Mary".
Sedan hade jag det riktigt trevligt under middagen (och även resten av kvällen) då jag hamnade mitt emot vår nya, två år äldre (upptagna) riktigt snygga (mörkbrunt hår och bruna ögon) och genomtrevliga ekonomichef (som är omkring 170 cm). Det visade sig att han inte alls är ifrån USA som jag hade fått höra utan han är från... och hör och häpna nu... Wales! Cardiff rättare sagt. Jag blev genast mycket mer positiv inställd till honom. Det "roliga" med honom är att han säger samma sak om engelsmän som de gör i de andra länderna som ligger omkring England. Han är inte överförtjust i det landet. Så det är nog antagligen samma sak med walesare som med irländare och skottar. De känner att engelsmännen ockuperar deras land. Jag blir mer och mer förtjust i de tre länderna som ligger i närheten av England.
Vi pratade ganska mycket med varandra under kvällen där och kom in på salt och vinägerchips. Jag älskar dessa chips och det sa jag. Då sa han att de (han och familjen) nyligen hade varit i Wales och bunkrat upp påsar med dessa då frågade jag om jag fick köpa en, men han sa att jag skulle få en påse. Så vi får se om han kommer ihåg det nu. Han har bott i Sverige i 13 år så han pratar bra svenska, men engelska är lättare för honom så jag sa att han fick prata engelska om han ville men jag märkte att jag gjorde det jag hade lovat att inte göra när han gjorde det, jag svarade automatiskt på engelska. Han vill (precis som alla engelsktalande) att man pratar svenska med honom så att han lär sig.
När middagen var avklarad så var det dags för discot som alltid blir och jag lyckades dra upp tre tråkiga herrar på dansgolvet. Först var det han som är chef över försäljningscheferna (vi har många chefer ska du veta) sedan fick jag upp vår gästarbetande belgare som är IT-chef och sedan fick jag upp vår nytillträdde nordiske finanschef (snyggingen). Den första försvann ganska snabbt, men de andra två var det fart på. Huset vi hade discot i stängde klockan ett och då gick jag och ungefär sju personer till till en av de andras rum för en liten nattfösare (whiskey). Bland annat walesaren. Sedan försvann alla utom fem stycken klockan halv två och då förljde jag med de andra fyra ut och satte mig på trappan med dem (de tre herrarna rökte, en av dem bara feströkte). Så det var jag, en tjej från vår butik här i stan, vår föredetta lagerchef (han gick in i väggen och har fått lättare och andra arbetsuppgifter), lagerchefen i Jönköping och... ja, gissa tre gånger. ;-) Vi fem gick till våra rum strax efter två. Sedan var det konferens klockan halv nio och då ville man ha ätit frukost och dessutom skulle man ha checkat ut innan dess. Jag hade bestämt en "träff" med en av mina växelkollegor att vi skulle äta fruktost kvart i åtta.
Det är ju så att jag har en tendens till att dra åt mig nyanställda då jag inte är rädd för att börja prata med dem. Har fått höra att jag är ganska social av mig och att jag har lätt att prata och det stämmer nog.
Tyvärr har jag svårt att sova vid två tillfällen och det är:
1 När jag har druckit alkohol
2 När jag är på bortaplan
Så det blev inte så mycket sömn för mig och på morgonen funkade det väl, men runt klockan elva så slog det till för oss som hade varit uppe sent. Sedan var det lunch och efter lunchen inträder den s.k. paltkoman. Jag vet inte hur många gånger jag höll på att nicka till under eftermiddagen när "höjdarna" skulle prata. Jag satt av en olycklig slump längst fram så om jag hade somnat skulle det ha synts väldigt tydligt. Tio över tre gick bussen tillbaka.
Igår gick jag och lade mig klockan åtta. Jag var helt slut. Det var en intensiv (värre än vanligt) konferens och nu menar jag inte själva festandet, utan den seriösa biten. Så det plus sömnbrist gör en väldigt trött. Sedan börjar jag känna av träningsvärken i höfter och nacke/skuldror efter träningspasset på dansgolvet.
Kommentarer
Trackback