Skämtsamt
Ja, det verkar som att våra kära engelsmän har fattat att det går att skämta med mig ganska bra.
Det började med att Nigel, Paul och Yves (vår lilla belgare) kom imorse. Nigel var den som hade blippen, men han fick den inte att fungera, så jag lyfte på häcken och gick och öppnade dörren. När jag hade öppnat den så sa jag lite skämtsamt till honom: "Well, I guess that you should take that as a sign..." Den lilla belgaren tyckte nästan att det var hystriskt roligt, Paul skrattade lite och Nigel bara sa: "Ha, ha!"
Hade ett litet samtal med Nigel idag. Han frågade om rummet var bokat och jag fattade inget först, men kom sedan på att det var ett konferensrum han menade. Jag tittade i pärmen och visst var det bokat. Det var till och med jag som hade bokat det. Då sa han: "Yes, I know." Sedan pratade vi lite till.
Senare idag så skulle jag gå ut från ett av kontorslandskapen och då såg jag Paul komma gående i hög fart i korridoren. Då tyckte jag att det var lättare för mig att stanna och släppa förbi honom. Han tog då två steg åt sidan och sedan svängde han in i samma kontorslandskap. Jag sa (när han tog de två stegen åt sidan): "You don't have move for me. I'm not dangerous." Han sa då till mig: "You never know..." och så tittade han lite pillimariskt på mig.
Åhh vad jag trivs med våra internationella medarbetare och besökare. Det är riktigt kul att prata engelska.
Det började med att Nigel, Paul och Yves (vår lilla belgare) kom imorse. Nigel var den som hade blippen, men han fick den inte att fungera, så jag lyfte på häcken och gick och öppnade dörren. När jag hade öppnat den så sa jag lite skämtsamt till honom: "Well, I guess that you should take that as a sign..." Den lilla belgaren tyckte nästan att det var hystriskt roligt, Paul skrattade lite och Nigel bara sa: "Ha, ha!"
Hade ett litet samtal med Nigel idag. Han frågade om rummet var bokat och jag fattade inget först, men kom sedan på att det var ett konferensrum han menade. Jag tittade i pärmen och visst var det bokat. Det var till och med jag som hade bokat det. Då sa han: "Yes, I know." Sedan pratade vi lite till.
Senare idag så skulle jag gå ut från ett av kontorslandskapen och då såg jag Paul komma gående i hög fart i korridoren. Då tyckte jag att det var lättare för mig att stanna och släppa förbi honom. Han tog då två steg åt sidan och sedan svängde han in i samma kontorslandskap. Jag sa (när han tog de två stegen åt sidan): "You don't have move for me. I'm not dangerous." Han sa då till mig: "You never know..." och så tittade han lite pillimariskt på mig.
Åhh vad jag trivs med våra internationella medarbetare och besökare. Det är riktigt kul att prata engelska.
Kommentarer
Trackback
