Skitväder
Ja, idag kan man ju knappast påstå att det är trevligt väder ute och med alla jag har pratat väder med idag över telefonen så har de sagt att de har haft samma typ av väder som vi har haft. Grått, blask/regn/tung blötsnö. Härliga vintrar vi har nu för tiden.
Fick skjuts till Brommaplan igår och trots att det blev en liten bit att gå till tunnelbanan och från tunnelbanan så tjänade jag ändå 25 minuter i restid. Helt otroligt egentligen. Han jag fick skjuts med bor i Ängby, men han skulle på en kurs på några timmar vid Brommaplan då han ska lära sin sambos dotter att köra och då måste man gå en liten kurs för att få tillstånd. Vi pratade om ditten och datten i bilen och så frågade han mig helt apropå om någon av mina föräldrar har samma glada, positiva, optimistiska humör som jag har och då sa jag att någon av dem kanske hade det för det är tydligen till stor del ärftligt. Själv tycker jag inte att någon av dem är speciellt olik mig i humöret. Efter det så sa han att även han har samma typ av inställning till saker, även fast han inte var uppe i min nivå, som tydligen låg högt över hans. Kul att höra sådana saker.
Har för övrigt fått en till Beta-läsare på min långa fic (det är bra att ha minst två stycken) och hon skrev bland annat:
great story! in all honesty it made me cry.
Då frågade jag henne vad det var som fick henne att gråta och hon svarade:
oh you made me cry because as i read through it i saw what was coming and the sacrifice guy made was unbelievable. when [avslöjar inte handlingen] and [avslöjar inte handlingen] i cried instantly haha. i think you can go ahead and publish this as it's a fab story.
SSedan lade jag ut det första kapitlet på ett forum för ett tag sedan och där fick jag två svar (vi är inte så många RA-fans på den sidan):
The premise of your story is good, and the end of the 1st chapter had me engaged and thinking,''ooh, what's going to happen now?"
och
Wow! Loved it and what a great beginning! //...// Sounds like you need to go public with this one...
Det är alltid skönt att få höra att man inte är helt ute och cyklar i alla fall och att flera (två Beta-läsare, 2 forummedlemmar och min kompis i Småland), oberoende av varandra, tycker likadant.
Förresten så gick operationen bra för min första Beta-läsare. Det var lite problem under operationen och den tog lite längre tid än väntat. Knölen i det högra bröstet var större än de trott och så hittade de en liten i det vänstra bröstet också och det ska nu in på analys. Så hon kommer att komma hem tidigast fredag. Hennes sambo verkar vara en urgullig kvinna. Hon meddelar mig och en annan tjej hur allt är för tillfället och så får hon samtidigt chansen att "prata" av sig med några utomstående. Tror det är viktigt att man får prata med någon som inte ingår i familj eller den närmsta umgängeskretsen. Riktigt långa mail har det kommit från henne. Det känns skönt att man har hennes förtroende. Att hon vågar prata av sig med två totala främlingar om deras liv är helt otroligt. De två har känt varandra i 20 år så det är ju givet att hon är väldigt orolig och då blir det långa mail.
Fick skjuts till Brommaplan igår och trots att det blev en liten bit att gå till tunnelbanan och från tunnelbanan så tjänade jag ändå 25 minuter i restid. Helt otroligt egentligen. Han jag fick skjuts med bor i Ängby, men han skulle på en kurs på några timmar vid Brommaplan då han ska lära sin sambos dotter att köra och då måste man gå en liten kurs för att få tillstånd. Vi pratade om ditten och datten i bilen och så frågade han mig helt apropå om någon av mina föräldrar har samma glada, positiva, optimistiska humör som jag har och då sa jag att någon av dem kanske hade det för det är tydligen till stor del ärftligt. Själv tycker jag inte att någon av dem är speciellt olik mig i humöret. Efter det så sa han att även han har samma typ av inställning till saker, även fast han inte var uppe i min nivå, som tydligen låg högt över hans. Kul att höra sådana saker.
Har för övrigt fått en till Beta-läsare på min långa fic (det är bra att ha minst två stycken) och hon skrev bland annat:
great story! in all honesty it made me cry.
Då frågade jag henne vad det var som fick henne att gråta och hon svarade:
oh you made me cry because as i read through it i saw what was coming and the sacrifice guy made was unbelievable. when [avslöjar inte handlingen] and [avslöjar inte handlingen] i cried instantly haha. i think you can go ahead and publish this as it's a fab story.
SSedan lade jag ut det första kapitlet på ett forum för ett tag sedan och där fick jag två svar (vi är inte så många RA-fans på den sidan):
The premise of your story is good, and the end of the 1st chapter had me engaged and thinking,''ooh, what's going to happen now?"
och
Wow! Loved it and what a great beginning! //...// Sounds like you need to go public with this one...
Det är alltid skönt att få höra att man inte är helt ute och cyklar i alla fall och att flera (två Beta-läsare, 2 forummedlemmar och min kompis i Småland), oberoende av varandra, tycker likadant.
Förresten så gick operationen bra för min första Beta-läsare. Det var lite problem under operationen och den tog lite längre tid än väntat. Knölen i det högra bröstet var större än de trott och så hittade de en liten i det vänstra bröstet också och det ska nu in på analys. Så hon kommer att komma hem tidigast fredag. Hennes sambo verkar vara en urgullig kvinna. Hon meddelar mig och en annan tjej hur allt är för tillfället och så får hon samtidigt chansen att "prata" av sig med några utomstående. Tror det är viktigt att man får prata med någon som inte ingår i familj eller den närmsta umgängeskretsen. Riktigt långa mail har det kommit från henne. Det känns skönt att man har hennes förtroende. Att hon vågar prata av sig med två totala främlingar om deras liv är helt otroligt. De två har känt varandra i 20 år så det är ju givet att hon är väldigt orolig och då blir det långa mail.
Kommentarer
Trackback