Trevlig lunch

Idag var jag ute och åt lunch med mina föredetta Dagab-kompisar; båda två. Synd bara att en timme är en så kort tid.

Det började med ett mail i måndags:
" Hej mina kära vänner...vad säger ni om en gemensam lunch på onsdag?

/ [Hennes namn]"

Jag skrev tillbaka att jag gärna äter lunch med dem på onsdagen och han svarade att han gärna gjorde det med.

Idag på morgonen kom ett mail från henne:
"Ska jag komma och plocka upp dig straxt efter 11 [Mitt namn]?

[Hans namn] du åker bil idag eller??


/[Hennes namn]"

Så när klockan var elva så tar jag på mig kavajen till kostymen och gör mig redo för att gå. Jag vet av erfarenhet att det tar ungefär fem minuter för henne att komma hit så det var inte någon panik för mig att göra mig i ordning.

Det var länge sedan jag blev så paff och överraskad som jag blev idag.

En minut över elva så kommer det en person uppför trapporna och det är inte hon som kommer där utan han. Det tog en halv sekund eller så innan jag fattade att det var han. Han hade ringt till henne och sagt att eftersom hon har så tight lunchschema så tog han på sig att hämta mig och samtidigt så fick han ju se "nybygget" för första gången. Han blev impad av det kan jag säga. Han sa att han kanske någongång skulle ta med sig matlådan hit och käka lunch, men jag tror inte att det kommer att hända, någonsin.

Min ena kollega skojade till det lite och frågade om vi skulle på en lunchdate. Samma kollega sa senare när jag kom tillbaka från lunchen att det var första gången som hon hade sett mig generad. Jag blev tydligen lite röd om kinderna lite snabbt där. Så åkte vi iväg till restaurangen vi skulle till och det tar några minuter med bil.

Vi såg inte hennes bil där så han ville kolla in i receptionen och se om det var någon han kände som satt där och det var det. Så han stod där och pratade i några minuter när hans telefon ringde och det var hon som undrade var vi var så då gick vi till restaurangen.

Så satte vi oss med vår mat och snackade om allt och inget sedan var hon tvungen att springa för att hinna tillbaka i tid till jobbet. Han och jag satt kvar i tio minuter en kvart till och snackade innan vi gick därifrån.

Det vi tre kom fram till var i alla fall att vi skulle ta en A/W när vädret är lite varmare så vi har mer tid på oss att sitta och snacka.

Det här var en väldigt trevlig lunch måste jag säga. Fick en liten energikick av den. ;-) Fyra kramar inom loppet av en timme gör underverk.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback