Spoilers RH S3E1
Del 1
Del 2
Jag måste bara säga att när jag såg den sista scenen där så ropade jag (precis som Gert Fylking) ut ett "ÄNTLIGEN!" Om du tittar på klippen och sett serien kommer du att förstå varför.
Annars var det skönt att vara ledig igår. Man känner sig mer utvilad när man har varit ledig i tre dagar istället för två. 35 minuter på Nordea för en ny kortläsare till trots. Man kunde ju tycka att bankerna kunde göra något åt väntetiderna. Tyvärr är de väldigt väl medvetna om att folk måste dit, oavsett hur lång tid man behöver vänta.
Äntligen!
Har hämtat hem E1 av S3 av RH nu och redan tittat på det tre gånger. Eller... Jag tittade på hela avsnittet en gång, sedan tittade jag bara på det väsentligaste. Det är så mycket utfyllnad i den här serien. ;-)
Det fanns två scener som stod ut över alla andra och båda var med min älskling, Sir Guy.
Den första scenen är med Broder Tuck. Guy ligger på rygg på en bänk hemma i Locksley och stirrar oseende upp i taket när Tuck kommer in.
T: Sir Guy. Look at me. ... Look at me.
G: I'm so tired. Everytime I close my eyes, they come.
T: They?
G: Demons. Clawing at my brain. How can I get some peace?



Den andra scenen är mot slutet och Robin står och håller en kniv mot Guys hals.
G: Do it! End it! Please!
R: You want this?
G: I live in Hell. (Sägs med darr på rösten.)
R: Then stay there!
Och Robin rispar Guys vänstra kind och lämnar honom där. Man ser hur Guy riktigt skrumpnar ihop och är nära till gråten. Han vill så gärna dö då han inte orkar med den tunga bördan som han har åsamkat sig själv när han dödade Lady Marian.




Det man kan säga är att det här första avsnittet överträffade mina förväntningar med råge och... Jag trodde inte att man kunde gilla en karaktär mer än jag redan gjorde, men det går. Tro mig! RA gör rollen som Guy så jäkla bra så det finns inte. Han säger själv att han tror att många kommer att hata honom den här säsongen (mer än de två föregående). Men jag tror han har fel. Hur kan man hata en sådan trasig själ?
En annan trevlig sak för mig är att jag är ledig imorgon. Vi har på jobbet tre så kallade SIF-dagar att ta ut per år och om jag inte tar ut dem innan sista april så fryser de inne. Det är ju dumt om de gör det så... Jag är ledig imorgon, den 17/4 och den 30/4.
Ytterligare en vecka snart tillända
Ikväll är en trevlig kväll. Kl. 19:40 (svensk tid) så kommer första avsnittet av Robin Hood säsong 3 visas och om jag har tur så kommer någon snäll individ lägga upp det för nedladdning redan ikväll, annars så kommer jag att behöva vänta tills imorgon för att se det. Just nu så känner jag mig som ett litet barn inför julafton. (Alla kommer väl ihåg hur det känns?)
Snart kommer jag att få se min stackars Guy igen. Episod ett utspelar sig tre månader efter det att Guy dödade Lady Marian i det Heliga Landet och det kommer att vara en episk kamp mellan RH och Guy i det här första avsnittet. Men Robin ser Guys dödslängtan och bestämmer sig för att låta honom leva som ett etter värre straff för det han har gjort.
Det enda vi vet om s3 är att Robin Hood kommer att dö i avsnitt 13 (det sista den här säsongen). Vad som händer med de övriga har vi inte den blekaste om. Jag är kluven mellan att låta Guy somna in för gott och att ha kvar honom i säsong fyra. Jag vill se mer av honom, men samtidigt vill jag att Richard ska gå vidare med sin karriär.
En bild på Sir Guy och hans syster (Isabella).

Trots att dessa två (Richard och Lara Pulver) inte är släkt på riktigt så fins det en slående likhet mellan dem.
Bilden är ett montage mellan två promobilder och den gjordes av en tjej som heter Angela men som kallar sig kallar sig "angelfish". (En gudinna vad gäller bildmanipulationer och fanvids.)
*mutter, morr*
När jag höll på att knäppa upp jackan igen stod jag och pratade med tjejen lite. De ska tydligen hyra in ett företag som ska sälja skinnkläder, mestadels MC-kläder. Strax innan jag gick så sa hon att jag var välkommen åter om jag fick några problem, sedan ändrade hon sig och sa att jag var välkommen ändå.
Den här morgonen var det inte den bästa starten på. Står på Centralen och väntar på tåget och först säger de att tåget är 6 minuter sent. Några minuter senare meddelas det att det är en spårändring och att tåget nu kommer avgå från spår 16, istället för 14 som vi nu står vid. Så det var bara att gå till trapporna, nedför trapporna, ut genom spärrarna bort till spår 15-16, in genom spärrarna och uppför trapporna och till första vagnen. När vi kommit till Årstaberg så får vi höra att tåget kommer att tas ur trafik i Älvsjö på grund av tekniskt fel på tåget. Går av vid Älvsjö och står och väntar och väntar och väntar på en perrong där vinden kommer från alla håll samtidigt. Idag var det inte skönt kan jag säga då det är väldigt blåsigt och rätt så kyligt. Sedan var det tåget 5 minuter sent så jag stod där i 20 minuter och tro mig när jag säger att märgen i skelettet hade frusit till is när jag kom ombord det sena tåget. Jag är fortfarande kall om händerna och det trots att jag druckit en stor kopp med varm choklad.
Low lie...
Lördagen var helt underbar. Irland vann Six Nations-turneringen storstilat. Men matchen i lördags mot Wales var en jobbig match, en riktig rysare, men tillslut så vann Irland med 17-15 och det är inte mycket i rugbysammanhang kan jag säga. En så kallad drop-kick ger 3 poäng och likaså gör en straffspark det. Den knappa minuten innan matchtiden var slut så fick Wales en straffspark rakt framför målet. Tack och lov var avståndet för långt för att han skulle sätta den. Hade det varit ett par meter närmare så hade han satt den och då hade Wales vunnit.
Men nu gjorde de inte det och Irland vann turneringen, Triple Crown (de slog alla sina brittiska konkurrenter: England, Skottland, Wales) samt Grand Slam (de förlorade inte en enda av sina matcher). Triple Crown är de nästan bortskämda med nu då de har vunnit den fyra av de fem senaste åren. Turneringen har de inte vunnit sedan 1985. Grand Slam var det andra gången de vann. Första gången de vann GS var 1948, så det var alltså 61 år sedan som de tog den titeln.
Har börjat publicera min fic nu och det är helt underbart när man ser hur många som läser den samt att läsa kommentarerna som en del skriver. Jag får beröm för den och det är helt underbart att läsa det de skriver. Det är som en drog! Trodde inte att man skulle må så jäkla bra av det som jag faktiskt gör. Jag sitter och ler brett för mig själv bara jag tänker på det. Ska bli kul att se vad de tycker om det senaste kapitlet som jag avslutade med att Guy skär upp sina handleder och hans värld blir svart.
Ska tillbaka till East Street idag och se vad han tycker. I ärlighetens namn ser jag ingen skillnad alls. Trodde att det svåra skulle vara att få bort tejpen från smycket, men det visade sig att det svåraste var att få tejpen att fästa på smycket. Det var ju fullständigt omöjligt. Jag är dock lite öm på stället idag efter det så vem vet... Kanske har det gjort någon nytta.
När jag kom tillbaka till jobbet idag så hade jag en namnsdagshälsning från tjejen som jobbade på Dagab. Det verkar som att de kommer ihåg mig trots allt. Sedan har vi ju lite kontakt och att hon kom ihåg mig förvånade mig inte då vi har lite mer kontakt och äter lunch lite då och då. Hennes hälsning kom 15:41 så det kan inte ha varit hon som påminde honom då hans hälsning kom 13:50. Jag skrev faktiskt tillbaka till honom och tackade (det gjorde jag även till henne) och så frågade jag inom parentes hur det kom sig att han lyckades komma ihåg mig. Han är ju inte känd för sitt minne direkt. Fick svaret idag: "Jag gillar ju dig!" Trevligt sätt att börja måndagen på. :-D Nu får vi bara se vad Marcus har att säga. Om jag får byta kommer det bli en helt underbar måndag och hur ofta har man sådana?
Återkom på måndag
Han sa åt mig att tejpa upp det i två dagar och återkomma på måndag. Sedan tyckte han att smycket satt skitsnyggt där det satt och var jättenöjd med sitt jobb. (Klart som fan han tyckte det då han får en ursäkt till att stirra ner i dekoltaget på mig under någon minut.) ;-)
Kom hem och tejpade upp smycket så att det sitter rakt... tror jag. Det var lättare sagt än gjort kan jag säga då kirurgtejpen inte fäster så där jättebra på smycket direkt. Det bara halkade av. Men jag tror att det sitter fast ordentligt nu. När jag höll på att mippla med det så såg jag att den lilla plattan som sitter under huden sitter nedåt.
Så nu kommer jag gå en timme tidigare från jobbet på måndag för att komma dit i tid så jag är garanterad att få hjälp. Jag hoppas verkligen att jag kommer att få byta det då.
Några gratulationer har jag fått idag också. Trevligt med folk som kommer ihåg en. En grattishälsning jag fick blev jag jätteöverraskad över. Hade verkligen inte räknat med att han skulle komma ihåg det då han inte ens kommer ihåg sina barns namnsdagar (jag har påmint honom om dem och han har mer eller mindre svarat: "Har han/hon namnsdag idag?"). Han kommer inte heller ihåg sin egen namnsdag. Det var från den före detta Dagab-vakten om du inte hade räknat ut det än. ;-)
Djurliv
När jag var på väg till tunnelbanan imorse så var jag som vanligt inne i min egen lilla värld. Går den lite mer ovanliga genvägen då den normala genvägen består av massa is. Jag måste titta ner i backen när jag går en del av sträckan så jag inte snubblar på några trärötter eller halkar på de få isfläckar som finns där. När jag tittar upp så ser jag att ungefär tjugo meter ifrån mig så står det fyra rådjur och tittar på mig. När jag går närmare så travar tre av dem iväg, medan den fjärde står kvar ett tag till. Men sedan blev det lite läskigt så hon skuttade efter de andra tre. När jag kommer runt hörnan ser jag de fyra igen och då ser jag även att en av dem har fina horn på g.
När jag sitter i min egna lilla värld (ja, jag gör det så ofta jag kan) och tittar ut genom fönstret på pendeln när vi står stilla vid station Farsta Strand så ser jag något som rör sig i det torra gräset. Jag tittar lite noggrannare och ser att det är en liten råtta. Förmodligen en dräktig hona för när jag ser henne skutta tillbaka till utloppsröret som hon hade kommit från så har hon lite torra, bruna löv i munnen.
Kul att man kan se lite djur trots att man bor inne i en stad.
Kan meddela att blåmärket nästan är helt borta nu. Jag är fortfarande öm när jag trycker lite lätt på smycket, men det är inte alls så farligt som man kan tro. Jag har de senaste dagarna kunnat ligga på mage utan att det gör ont. Jag behöver inte längre ha en kompress för att skydda smycket när jag sover. Skönt att slippa det och skönt att slippa de där förbenade klisterstrecken som blir kvar när man ryckt bort den. Hoppas, hoppas, hoppas att jag får byta smycke på fredag.
Konsertsommar
Hotellrum är bokat också. Kommer att bo omkring 600-700 meter från Ullevi. Det är ganska dyrt, men det får jag överleva.
Det hör kommer att bli en helt underbar sommar för mig! :-D
Gul och blå

Bilden är lite suddig då den är tagen med mobiltelefonen i badrummet.
Och nu börjar det snart bli lite nervigt. På fredag kommer biljetterna till U2360° turnén att släppas. Förmodligen kommer det bli extrakonserter då Ullevi är den enda arenan i hela Norden som de kommer till och så finns det väldigt många och stora luckor i deras turnéschema.
Satt och surfade runt lite på olika sidor om piercing och dyligt. Hittade en sak som var väldigt otrevlig. Så om du känner att du är känslig så ska du inte titta på det här. Till och med jag reagerade på den här saken som män kan göra. Jag förstår inte riktigt anledningen till att göra det här. Jag köper att man piercar sig där, men... Nä, det där var för mycket även för mig.
KÄNSLIGA TITTARE VARNAS!
HAR NU BILJETT TILL ÅRETS HÖJDPUNKT! Har en kompis som är betalande medlem på u2.com och på den sidan för man förhandsköpa fyra valfria biljetter och hon har nu köpt en biljett åt mig, en åt en annan gemensam kompis och en kompis till henne. Så nu vet jag vad jag ska göra den 31/7. :-D
Måndag igen
På lördagen var det inte nådigt kan jag säga. Jag kände mig verkligen mörbultad, precis som Marcus hade sagt att jag skulle göra. Så fort jag gick så var jag tvungen att använda undersidan av underarmarna och trycka till brösten för att det inte skulle röra på sig. Och ett blåmärke mellan brösten och en bit upp hade jag också efter Marcus hårdhänta massage/knådning/nypning (i min mening det jobbigaste med hela proceduren). Nu vet jag att jag har ganska lätt att få blåmärken så det var ingen överraskning direkt. Dessutom håller blåmärket på att försvinna redan nu.
Flera här på jobbet har fått se den och de flesta tycker att det ser läckert, men plågsamt ut. När jag berättar att det inte gjorde så ont som man tror att det ska göra så tittar de bara lite misstroende på mig.
Nu känns det ingenting i princip. Klart att det är lite pyttefnytte ömt och emellanåt kliar det lite då det har börjat läka lite smått. Men det orsakar mig inte alls några problem... förutom att jag måste hålla tassarna borta och inte riva när det kliar.
Förankrad
Så var jag hemma då efter mitt besök på East Street Piercing. Jag fick den piercaren jag hade hoppats på att få också. Jag var hur nervös som helst hela dagen idag, ända tills jag klev innanför dörren till piercingstudion. Det är en sådan lugn och fin atmosfär där. Tjejen i kassan var den som tog hand om mig så jag trodde först att det var hon som skulle göra "ingreppet" också då hon skickade ner Marcus att göra en öronpiercing. Han protesterade faktiskt lite först och sa att han ville göra en piercing och att han tänkte ta "anchorn" först. Då sa hon att det var jag och att hon körde all information med mig. Så han gick ner och gjorde örat. Kul att han inte tyckte att det räknades som en piercing. :-D Så jag gick ner i källaren, tog av mig skorna och satte mig i soffan och väntade på min tur. Så kom han som piercade örat ut och så hämtade Marcus in mig. Det var även han som gjorde min förra piercing, det var han som bytte från läkesmycket till det jag ska ha och det var även han som bytte ut det smycket mot ett i plast när jag skulle magnetröntgas.
Han är en väldigt trevlig person från västkusten någonstans. Han är väldigt lättsam och skojfrisk. Vi pratade som sjutton under de minuterna jag var där inne. Han kladdade upp en jädrans massa linjer på mig och skrattade själv åt hur många det blev. Sedan var han impad av min tatuering och undrade var och vem som hade gjort den. När jag nämnde att det var på House of Pain och att det var Micke som hade gjort den så sa han att han mycket väl visste vem det var och att han var en riktig konstnär. Sedan fick jag lägga mig på britsen och han började massera/knåda det lilla man har i form av muskelmassa där. Det gjorde han i ungefär en halv minut och man blev ganska öm av det då han tog i lite. Sedan tog han stansen och gjorde själva hålet. Det tog ett par sekunder och det var en brännande känsla. När han höll på frågade han om det gick bra och det gjorde det ju. Undrar bara vad han skulle ha gjort om jag sagt nej... Sedan tog han och förde in smycket och det är klart att det kändes, men det var inte en outhärdlig smärta direkt. Sedan lade han en bit papper på som fick suga upp blodet några sekunder och sedan fick jag sätta mig upp och kolla i spegeln och han frågade då om det var ok och jag svarade på skoj nej och han skämtade tillbaka att vi då skulle göra om det. Då sa jag att vi tar det en annan dag och han föreslog imorgon.
Jag frågade honom om en filmsekvens jag sett på nätet där piercaren verkligen borrar/snurrar väldigt länge och då sa han att det alltid finns sådana "fucking butchers" (han bad om ursäkt för språket även fast jag inte tog illa upp), men om man gör förarbetet ordentligt så behöver man inte plåga kunden i onödan. Under tiden tryckte han på smycket ett tag för att trycka till det och få det på plats. Men då är man så bedövad så man känner ingenting. Sedan satte han på en kompress, tvättade han bort det utsmetade blodet och han var väldigt noggrann när han tvättade bort det mellan brösten, men han gör det på ett skojfriskt sätt så man kan inte ta illa upp och sedan sa han att jag kommer att känna mig mörbultad på stället imorgon.
Sedan tackade han för sig och jag tackade honom och han gick upp till kassan. När jag tog på mig skor och jacka så frågade en tjej som satt där om det gjorde ont och vad jag hade gjort. Pratade med henne och hennes kompis i några minuter och hon var fullkomligt livrädd. Hon ville inte att någon annan än Marcus skulle göra den så jag sa att jag skulle säga till honom så att han var medveten om det. När jag kom upp så pratade han med några kunder men när han fick en lucka så sa jag till honom det och han tackade mig för det och sa att han genast skulle gå ner och ta hand om henne. Jag nämnde även att hon var livrädd så att han skulle vara medveten om det.
Nu är det lite ömt kan jag säga. Emellanåt dunkar det, emellanåt svider det och emellanåt kliar det lite. Tror att jag ska ha en sportbh på mig en vecka eller så, så att det inte hoppar så mycket när jag går. ;-) Men nu känner jag mig så nöjd med mig själv. Ska dit om två veckor igen för att de ska få kolla att det ser bra ut och förmodligen byta till det smycket som jag ska ha där sedan.
Jag kan inte avsluta den här rapporten utan att säga att East Street Piercing är superduktiga och jag har läst att folk åker dit från alla möjliga delar av landet för att de har ett så pass gott rykte.
Bildbevis...
Helgens drinkförslag:
* Screwdriver
17 cl Vodka
1 st Apelsinklyfta
Häll vodkan i halsen och titta på apelsinklyftan...
* Geting
17 cl Vodka
1 st Geting
Skär getingen i delar, stoppa den i vodkan och rör om...
* Vargtass
1 liter Vodka
1 st Lingon
OBS! Om lingonet får ligga i för länge kan smaken lätt bli fruktig!!!
* Tequila Sunrise
1 liter Tequila
Drick tequilan. Slut ögonen. Vakna i sol/trapp-uppgången...
* Pajala Sunrise
1 glas hembränt
1 skiva falukorv
Häll upp brännet, sätt falukorvsskivan på kanten av glaset...
Brandfarligt område
Höghusbrand i Vällingby [Kanngjutargränd]
Person hoppade från 8:e våningen - avled
Mannen hoppade ut från åttonde våningen på det brinnande höghuset. Men han missade hoppkudden som räddningstjänsten lagt ut. Han avled senare av sina skador.
Polisen larmades om branden klockan 12.36 i dag. Då brann det på åttonde våningen i ett hus med tolv våningar och en person befann sig fångad på balkongen till den brinnande lägenheten.
Tre brandstationer ryckte ut på larmet och lade ut en så kallad hoppkudde där mannen i den brinnande lägenheten skulle hoppa. Men mannen missade kudden och föll i marken.
- Han fördes mycket allvarligt skadad till Karolinska sjukhuset, säger Ann-Charlotte Wejnäs, presstaleskvinna vid polisens länskommunikationscentral.
Vid tretiden på eftermiddagen avled mannen av sina skador.
Totalförstördes
Lägenheten totalförstördes i branden men brandkåren lyckades stoppa branden från att spridas till övriga lägenheter. Enligt polisen är ett flertal människor i området mycket chockade och behöver hjälp. Ett kriscentrum upprättades på Grimstaskolan.
- Det kommer dit krishanterare för att ta hand om chockade människor, säger Ann-Charlotte Wejnäs.
Polisen har inlett en förundersökning om allmänfarlig vårdslöshet, uppger Wejnäs.
Branden uppgavs vara släckt klockan 13.31.
Linda Hjertén
David Nannini Nilsson
Källarbrand i Vällingby
Det brinner i källaren på Grimstagatan i Vällingby i nordvästra Stockholm. Branden är fullt utvecklad och berör tre trappuppgångar enligt räddningstjänsten. Det finns inga uppgifter om skadade eller om boende har evakuerats.
- Trapphusen är rökfyllda och vi har börjat att gå in med rökdykare, säger Magnus Bengtsson på Stockholms brandförsvar.
Tre brandstationer är på plats för att bekämpa den fullt utvecklade branden. Inga boende har ännu evakuerats och det finns inga rapporter om skadade.
Vad som orsakade branden är okänt.
Emma Gårdsäter
Båda bränderna ligger inom nära gångavstånd hemifrån mig. Kul att det händer något i de trakterna ibland... :-/
Idag ska jag göra en sak och jag är nervös för det redan nu. Men jag vill ha det och som ordspråket säger: Vill man vara fin så får man lida pin. Jag har en känsla av att jag kommer att få göra det. Har sagt till flera på jobbet att jag ska göra det här idag och även till några kompisar samt mina föräldrar så nu har jag pressen på mig från alla de hållen också. Jag behöver ha den pressen för att göra det och det är av den anledningen som jag har berättat får så många.
Vad ska jag göra då? Jo, jag ska göra en så kallad anchor piercing (Micro Dermal piercing). Den kommer helt klart vara mer smärtsam än en vanlig piercing. Det de kommer att göra är att de först stansar ut ett hål i huden och sedan mipplar de in en platta/stav under huden där de förankrar smycket. Det är små hål i staven som gör att den kommer att växa fast och sitta väldigt stadigt. Jag kommer att gå med läkesmycket (en platta) i 4-6 veckor och sedan ska jag byta ut det till en glittrande sten. Det kommer att bli så läckert sedan till sommaren när man förhoppningsvis har en liten solbränna. Tror jag kommer att ta en ofärgad glasbit...
Här är lite info på engelska plus några bilder om hur det hela kommer att gå till.