Guinness

Det där med att försöka "ignorera" och inte ha någon kontakt med han där nere i receptionen går inte alls så bra. Halv tio ringde det från hennes telefon där nere och av någon anledning så svarar vi alla olika beroende på vem som ringer. Så jag trodde att det var hon som ringde så jag anlade den tonen jag brukar ha när jag svarar när hon ringer. Så var det han som var i andra ändan. Det var andra gången som det hände för mig och det blir som en chock för mig när det inträffar. En trevlig chock. Han sa att det var besök till en av de anställda här. Jag frågade om han skulle skicka upp honom hela vägen eller om jag skulle möta honom på tvåan. Då frågade han besökaren och han ville bli mött på tvåan. Sedan precis innan jag skulle till och lägga på (av någon anledning är jag inte lika snabb som normalt när jag har honom i andra änden) så sa han "Jo du [namn]. Vi skulle behöva fler inskrivningslappar." Han är väldigt mycket för att använda namn på folk, vilket jag tycker är en trevlig grej. Så då sa jag att jag skulle fixa det. Så gick jag och mötte besökaren (en norrman) visade in honom dit han skulle vara och satte mig vid datorn och öppnade dokumentet som skulle skrivas ut. Skrev ut 20 kopior och gick ner på lätta fötter. När jag kom ner dit så var han ensam bakom disken så jag gick fram och gav dem till honom och sa att jag hoppades att det räckte med tjugo stycken och det räckte. Sedan när jag tog ett steg bort från disken för att gå så frågade han om de skulle göra som det stod på lapparna och förstöra dem och då sa jag att det vore jättebra om de kunde göra det. Annars kunde jag ta med dem upp och fixa det här. Han sa att det inte var några problem och då frågade jag om de hade en dokumentförstörare och då sa han att han skulle äta upp dem och så flinade han (vilket jädrans trevligt leende han har *suck*). Och jag sa att det fick han gärna göra. Papper är ofarligt och det var ju bara kolpulver. Kommer inte ihåg hur vi avslutade vårt samtal, men jag vet att han tackade så jättemycket ett par gånger och jag sa att det var så lite så. Och när jag kom upp till oss så var jag så där varm igen. Börjar tro att det inte har att göra med att jag rör på mig utan att det är hans närvaro som har den effekten på mig.

Sedan märks det även hemma nu att snart är det jul. Vi fick upp julgranen på gården i tisdags. När det är sådant här väder så känner man inte någon julkänsla alls. Det är sju, åtta grader varmt klockan halv sex på morgonen och imorgon är det första november och på söndag är det första advent. Svårt att tro.

Lonely soldier go home
Lonely but never alone
Good eyes see nothin' to shoot
Good feet feel good givin' up good boots
// Lonely Soldier

Trevlig morgon det här. Grå och trist. Och nu en varning: Just nu är jag väldigt enkelspårig så om du inte vill läsa om mitt sukteri av en viss receptionsväktare sluta läs nu.

Vid halv tio tiden så ringde en viss person upp från receptionen och sa att det fanns paket att hämta och att det var så mycket att det inte skulle få plats på pirran med bara en vända, eller så kunde det kanske göra det beroende på hur man stuvar. Nu är det så att den pirran vi har inte är speciellt stor så... Det var sex kartonger med 25 A4-pärmar i varje så det är ganska stora paket. Första vändan jag kom ner så satt han i telefon så då vinkade han bara lite och jag pratade lite med tjejen. Tog två kartonger på pirran då det inte fick plats med mer. Tog första hissen upp och när jag var i gången så ringde jag upp och sa att jag skickade upp de två kartongerna på egen hand i den andra hissen. Gick tillbaka i korridoren och tog hissen ner och då var han ensam så då kom han fram till disken och så pratade vi lite med varandra om hur man skulle kunna komma förbi det där att vi (läs: jag) alltid måste springa ner och hämta paketen (jag kunde ju inte säga att jag inte har något emot att göra det, att det är mitt enda nöje jag har på jobbet). Han trodde att om man skrev att det skulle till plan fyra så måste de leverera hela vägen upp. Sedan så pikade han mig för att jag var dålig på att packa på pirran, varpå jag lyfte upp den och visade hur liten den är. Men jag fick inget medhåll, utan jag var fortfarande dålig på att packa den. Men det sades med glimten i ögat. Och när jag ändå var där nere så passade jag passa på att kolla in lite saker som jag har lagt på andra att kolla in och nu är jag 100% säker på att det är en ring på vänster ringfinger. Bäst som vi stod där och pratade så ringde det och han var tvungen att gå och svara och då passade jag på att kolla in hans "baksida" och nog fanns det något där att grabba tag i om man säger så. Sedan är det en som har sagt att han går konstigt (hennes egna ord: som en bonnläpp) men det vet jag inte om jag håller med om att han gör. Sedan är han nog i min ålder om inte ett par år äldre. Tredje gången jag gick ner så var hon på plats igen så då snackade jag lite med dem båda och åkte upp och satte mig och började jobba. Men fasiken vad varm man blir av att springa fram och tillbaka i den där korridoren. 

You can hold her hand
And show her how you cry
Explain to her your weakness
So she understands
And then roll over and die
// Coconut Skins

Men mitt huvud känns inte så tungt ändå. Tog en lugn helg med tanke på att jag inte är riktigt kry än. Och igår kröp jag till kojs kl 22, men somnade inte förrän strax efter 23. När klockan var 01:57 så får jag ett SMS. Har man en kompis som är och turistar i Nya Zeeland så har man. Sedan tog det väl en timme innan jag somnade om. När klockradion satte igång så blev jag väckt mitt i en dröm. Och jag vet mycket väl vad den virriga drömmen handlade om. Jag satt i en bil tillsammans med en annan tjej (ingen aning om vem det var) och tre manliga, snygga skådisar. Jag höll på att fnippla med att ställa in datumet och jag var väldigt väl medveten om att jag var intresserad av en av dem. Och bäst som jag sitter där och fnipplar med att ställa in datumet så börjar den andra tjejen hångla med den grabben jag är intresserad av och sedan frågar hon mig vem av alla tre killar hon ska välja. *morr* Och nu kommer det fina i kråksången, den killen som hon hånglade med (den som jag var intresserad av) var klädd i Securitasuniform... Vet inte hur man ska tyda den drömmen. Någon som har något förslag..? ;-)

Och nu när man kommer till jobbet idag så håller de på att ställa om de centralstyrda klockorna. De har snurrat ett antal varv nu så det är antagligen så att klockorna även är datumstyrda så de måste snurra på klockorna för att ställa in rätt datum.

Var nere och hämtade två små paket och då sa han "Hej [namn]!" och på det svarade jag "Hej [namn]!" (och nej, jag hade inte alls förberett mig för att svara så om han skulle hälsa så på mig. Hrm... titta, solen skiner.) och tjejen som satt där fram skrattade bara åt oss då det lät väldigt "stelt och formellt" och hon vet nog att jag inte är stel och formell och jag tror inte att han är det heller.

Kom på en sak som jag reagerade på när jag var på destilleriet i Bushmills på vår semester. Guiden sa att whiskeyn får sin färg från ekfaten som de lagras på och att inga artificiella färgämnen har tillsatts. Då sa jag till min kompis att "Det brukar väl aldrig tillsättas färgämnen i whiskey vad jag vet." Då sa hon något som jag inte tänkte på, det var ju en massa jänkare med där och förmodligen är det så att i Staterna så tillsätter de färgämnen för att få den fina färgen. Sedan rådde det ett totalt fotograferingsförbud där eftersom de har tillverkning så är det mycket alkoholångor så minsta lilla gnista kan antända dem. Och tror du inte att en av kvinnorna i sällskapet fotograferar... Behöver jag säga att hon kom från det där stora landet västerut?

Prepare myself for a war
And I don't know what I'm doing this for
Trying to let it all go
But how can I when you still don't know?

I could wait for you
Like that hole in your boot
Waiting to be fixed
I could wait for you
What good would that do
But to leave me pricked?
// Prague

Jag är så trött på det här gråa, trista vädret nu. Om åtta dagar är det den första advent och det är svårt att tro det som det ser ut nu. Men enligt Aftonbladets eminenta väderspåman Wolfgang Röder så har vi här i Sthlm en 75% chans att få en vit jul. När var det han senast spådde rätt när han tydde sin statistik? Har han någonsin spått rätt? Hm...

I onsdags fick jag filmen jag hade beställt. The Wind That Shakes The Barley. Nu kunde jag få den med engelsk text (text för hörselskadade) och jag upptäckte att det var en del som jag hade missat. Den irländska dialekten är inte alltid så lätt att förstå. Den här filmen är inspelad i de två sydligaste county:na av landet (Cork, Kerry) och den utspelar sig där också. Cork är det county:t som även (fortfarande) kallas "The Rebel County". Cork var sist med att "acceptera" den engelska kungen och de första att starta uppror mot densamme. Kerry är känt för sin förödande vackra natur. Det är i Kerry som The Burren ligger. I vilket fall som helst var jag ju "tvungen" att titta på filmen igen för att se om den var ok och det var den. Har sett filmen fyra gånger nu (tror jag att det är i alla fall) och jag lipar fortfarande. Och sedan är det ju så att nu vet jag ju vad som väntar så nu börjar tårarna byggas upp tidigare... Såg på fodralet att den här filmen vann Guldpalmen i Cannes i år också, vilket jag förstår. Den är så stark.

Well I know I make you cry
And I know sometimes you wanna die
But do you really feel alive without me?
If so, be free
If not, leave him for me
Before one of us has accidental babies
For we are in love

Do you come
Together ever with him?
Is he dark enough?
Enough to see your light?
Do you brush your teeth before you kiss?
Do you miss my smell?
And is he bold enough to take you on?
Do you feel like you belong?
And does he drive you wild?
Or just mildly free?

What about me?
What about me?
// Accidental Babies

Då har den näst bästa dagen i hela veckan kommit och dessutom är det lön den här dagen... eller bidrag kanske man ska säga. Hade ingen feber i morse och det utan tablett. Det känns riktigt bra. Det jobbiga är att det fortfarande gör ganska ont i ögonen och det killar i halsen så jag går omkring och hostar.

Apropå hosta, jag var med mina föräldrar och handlade på en stormarknad i närheten där jag bor igår och när vi kommit c:a tio meter in i affären så hostar min mamma (vilket man brukar göra efter man har varit förkyld) och det uppskattades tydligen inte av alla. En man sa med ganska hög och tydlig rösta till sitt sällskap: "Fräscht ställe det här" och då undrade hon vad han menade med det, varpå hans svar blev "Kärrigar som hostar". Ingen av mina föräldrar hörde det då de låg lite längre fram än vad jag gjorde, men jag vred lite på huvudet och fick ögonkontakt med personen i fråga och gav honom en "är-du-en-helt komplett-idiot-eller-låtsas-du-bara"-blick och gick därifrån. Berättade det för mina föräldrar några minuter senare och de skrattade bara åt det.

Och nu när jag kom tillbaka lunch så fick jag veta att vi har ett larm i växeln igen och just idag innebär det larmet att vi inte kan ringa ut eller koppla några samtal till Jönköping eller Göteborg. Sedan kom våran fastighetsskötare och sa att det hade gått ett larm där vi bygger om och då klippte de några kablar. Samtidigt som de klippte de kablarna så fick vi fel i våran växel.

Det som är bra med den här dagen annars är att den där presentationen nere i receptionen var bra. Han kommer ihåg våra namn vilket han har bevisat för oss båda idag. Det kändes så bra, för när jag gick dit för att hämta två stora paket så sa jag "Hej!" när jag kom ner och på det svarade han "Hej [namn]!" *suck* Det lät verkligen så fint. Som något jag skulle kunna vänja mig vid. ;-)

Kvart i tre ringde det från receptionen där nere och det var från hennes nummer så jag svarade som jag brukar när det ringer från det numret och så blev jag alldeles paff när det var en väldigt maskulin röst i andra änden som meddelade att det fanns ett paket att hämta där nere. Så jag sprang iväg på lätta fötter för att hämta det och när jag kom ner  såg jag att han hade platsen där fram och hon satt där bak och sedan så såg jag att han såg lite förvånad ut samtidigt som han sa: "Det gick snabbt" och jag sa att jag tycker att det är skönt att få komma ifrån och det förstod han. Så berättade jag att vi hade lite problem med växeln och hans spontana reaktion var "Igen?" och jag sa att det var igen och sedan berättade jag att de hade haft av en kabel och på det svarade han "Vad är det för klåpare igentligen?" och på det svarade jag "Balter." Då sa han: "Men det är ju i alla fall bra för Europa" och så flinade han, samtidigt som tjejen som satt där bakom skrattade. Men han ser verkligen för go ut och jag skulle inte ha något emot krypa in i den där famnen och stanna där. Sedan efter några minuters samtal så kom det folk utifrån och han var tvungen att ta hjälpa dem och jag tog paketet och gick upp till oss.

När jag gick i dag så satt han där ensam (som han brukar vid den tiden) och jag sa "Hej då" och han sa "Hej då". Sedan sa jag "Trevlig helg" och han sa "Trevlig helg" och så vinkade han med vänsterhanden. Men eftersom den rörde sig så kunde jag inte inspektera om det är så som jag till 99% är säker på. Sedan börjar jag undra om han kanske inte är vänsterhänt. När han gjorde tummen upp var det med vänster hand och när han vinkar så är det med vänster hand. Inte för att det gör mig något. Bryr mig inte om sådana saker, men det kan vara kul att veta lite mer om honom...

Jag har en stark känsla av att så länge som vi är kvar här så kommer det här inte att släppa och när vi är tillbaka kommer jag att tycka att det är trist att jag inte får se honom något mer, men det kommer att klinga av efter ett tag.

And she may rise, if I sing you down
And she may wisely cling to the ground
Cause I'm lately horny
So why would she take me thorny?

What's the point of this song? Or even singing?
You've already gone, why am I clinging?
Well I could throw it out, and I could live without
And I could do it all for you
I could be strong
Tell me if you want me to lie
// Elephant

Tog en tablett innan jag gick och lade mig igår och har svettats som en liten gris och vaknade genomblöt två gånger. Inte så trevligt direkt. Men i morse så hade jag bara 36,0 (lägre än normalt). Visserligen berodde det nog på att jag fortfarande hade tabletten i kroppen, men jag hoppas även att jag har svettats ut febern. Nu däremot så har jag ont i halsen... Och i nacken så gör det fortfarande ont, men på ett konstigt sätt.

Och det här med ombyggnationen verkar gå bra. De har grävt av telefonkabeln, larmkabeln vid ett flertal tillfällen och idag så har de grävt av vattenledningen så vi har översvämning i källaren (vilket betyder att de har stängt av vattnet) och det har bara gått en vecka. Det ska bli spännande att se vad de kommer att hitta på fram till augusti. De har ju några månader på sig att ställa till det ännu mer för oss.

I wouldn't want you to want to be wanted by me
I wouldn't want you worry you'd be drowned within my sea
I only wanted to be wonderful and wonderful is true
In truth I only really wanted to be wanted by you
// The Rat Within The Grain

Imorse hade jag 37,6 graders feber men idag tog jag ingen tablett för jag ville slippa svettningarna som jag drabbades av igår. Men jag blev lite svettig ändå och det trots att jag hade på mig en tunn trenchcoat och bara en t-shirt av bomull under när jag gick till jobbet (sju grader varmt). Nu har nackspärret blivit bättre, men det verkar som att smärtan har flyttat sig upp till ögonen. Så fort jag rör dem upp, ner eller åt sidorna så gör det ont. Men det verkar i alla fall som att febern har stabiliserat sig runt där jag ligger nu. Lite drygt 37,5 på morgonen och 38 när jag kommer hem så det blir inte sämre av att jag går till jobbet i alla fall.

Nu har vi här i växeln (på min inrådan) fått en till uppgift. Den är inte så betungande och det kommer inte att inträffa speciellt ofta heller. Men vi ska sköta kontakten med Dagab-receptionen vad gäller bokning av deras konfernsrum. Och hon som jag pratade med om det sa att hon tyckte att det var jättebra att vi centraliserar den uppgiften hos oss och att hon sa att den som har bäst koll på det där med bokningen av de två där nere är "han som sitter där i hörnet, du vet, mörkhårig, kanske mustach". (Nej, det har han inte)

Och nu ska jag äta ett äpple.

And what I am to you
Is not real
And what I am to you
You do not need
And what I am to you
Is not what you mean to me
You give me miles and miles of mountains
And I ask for the sea
// Volcano

Kom hem igår och hade 38,1 graders feber samt var dödstrött. Slocknade framför tv:n innan åtta och när klockan var tio så tyckte jag att det var lika bra att lägga mig för kvällen. Men idag är jag i alla fall inte trött fast jag hade lite feber, 37,6 närmare bestämt. Tog febernedsättande (Alindrin) och knallade iväg till jobbet. På vägen dit så började jag svettas som en liten gris. Tur att man har fräscha träningskläder att byta om till för det jag hade på mig var genomblött.

Annars när jag gick igår så var det så att när jag kom ner till receptionen stod det en kollega där och snackade med "du vet vem" om att förlänga bokningstiden en timme på ett konferensrum och då tog jag tillfället i akt att ställa mig där och hålla henne sällskap och titta "lite" (ok, mycket då). ;-)

I morse upptäckte jag att mitt konto är igång igen så nu kan jag maila igen och surfa på hemmaplan. :-)

Så då är klockan 13:30 och jag har suttit på plats här i en halvtimme. Har varit på City Gross och IKEA och handlat lite saker till jobbet med en kollega. När vi var på väg ut till bilen så tyckte den kollegan jag åkte med att vi skulle presentera oss för receptionen då det bara var "min" receptionist som satt där. Orsaken till det tilltaget var att han hade ringt upp och pratat med henne om vem det var som pratade med honom igår om konferensrummet och i den vevan sa han att han inte visste vem som var vem av oss alla och då när vi kom ner där så tyckte hon att det var lika bra att han fick ansikten till våra namn (då vi när de ringer svarar "Växeln [namn]" eller som jag svarar "Ja, det är [namn] här").

Och alldeles nyss (14:50) så fick jag ett samtal av honom ("Ja, det var [namn] i växeln här." "Hej [namn]! Det var [namn] här." "Hej [namn]!") då han undrade vad det var som vi fraktade hit i våra lastbilar och var vi lastade av det och sedan om vi hämtade det där nere. Då svarade jag att det var papper, pärmar, kartonger och dyligt och att det var lastport 6 och att våra chaufförer körde det hela vägen upp. Sedan undrade jag om han hade fler frågor, och då sa han att han inte hade det och av någon anledning sa han att han kan vara lite trög, men nu var det inga fler frågor. Då svarade jag (lite smörigt) att jag inte alls trodde att han var trög.

15:45 ringde han upp igen och meddelade att Copy Office var på väg upp och det var jag som fick det samtalet också. Sedan har jag fått höra av mina kollegor att det syns ganska tydligt på mig när jag pratar med honom. Jag skiner liksom upp på något sätt säger de.

Sedan finns det för mig en stor nackdel med att ha minsta lilla feber... Jag får nackspärr. Började väl känna av det lite smått i söndags och idag har det inte varit någon lek. Det är bra med fleecehalsdukar att hålla värmen med.

Stones taught me to fly
Love taught me to lie
Life taught me to die
So it's not hard to fall
When you float like a cannonball
// Cannonball

Gick nog och lade mig lite för sent igår då jag ville titta klart på en film (The Tale of David Gale) som gick på TV4. Och eftersom den gick på den kanalen så får man sammanlagt c:a 30 minuters reklam plus en kvarts nyheter och väder. Så filmen kunde ha varit slut redan klockan 23, men inte då. Filmen slutade 23:45 och jag går upp 05:25. Så det blev fem och en halv timmes sömn och det känns nu. Men vill man se hur det går i filmen så vill man. Så nu är jag trött som en liten gnu då det nog blev lite för lite sömn den här helgen. Det kommer att bli en lång och jobbig dag här idag. Man vill inget annat än att sova. Men så måste man sitta på jobbet och vara pigg och glad i telefonen. Blä! Det blir en väldigt tidig kväll ikväll. Hoppas att det inte är något bra på tv bara...Sedan kan det vara så att jag har något som håller på att bryta ut då jag fryser, har lite ont i huvudet och har en irriterad hud sedan har jag lättare nackspärr och nio gånger av tio när jag har de här "problemen" så håller jag på att bli sjuk. Men jag vill verkligen inte bli sjuk. Det är tråkigt att vara sjuk.

Och sedan så måste jag säga att jag älskar Bredbandsbolaget. De har stängt av mitt konto. De gjorde det vid 14-tiden i lördags. Fick meddelandet om att det var avstängt på grund av en obetald faktura, men eftersom jag vet att den är betald så ringde jag och pratade med dem och de såg det på sin skärm så det visade sig att de har gjort ett litet misstag. Det kommer att ta ett par, tre dagar att öppna det igen så just nu är jag utan mitt huvudsakliga intresse på kvällarna ett tag till.

Sleep, don't weep, my sweet love
My face it's all wet 'cause my day was rough
So do what you must do to find yourself
Wear another shoe, paint my shelf
There's times when I was broke when you stood strong
I hope I find a place where I feel I belong
// Sleep, Don't Weep

Underbar morgon. Nu har jag bokat en biljett till Damo som kommer till Cirkus lördagen den 24 mars nästa år (http://www1.ticnet.se/Start). Kostnad: 290:- (270:-+20:- serviceavgift) och jag har en känsla av att det kommer att vara värt varenda krona. Jag valde ståplats så att jag har chansen att komma så nära som möjligt. Han är nämligen inte så stor den lilla irländaren. Fick med mig en kompis och hennes pojkvän. En annan kompis ska gå med sin mamma. Så vi blir i alla fall fem på konserten. ;-)

Never ending story, var en film som gick för jättelänge sedan som jag inte har sett. Den titeln passar in på hur den här veckan har varit för oss i växeln. Idag så var det fler än bara vi som drabbades. Hela Södertörn närmare bestämt. Och vad hade hänt nu då? Jo, de hade grävt av en kabel. Någon som känner igen det från tidigare i veckan? Sedan kommer det bli intressant att se om telefonerna fungerar på måndag när vi kommer. Byggarna ska nämligen flytta kabeln idag vid 17:00. Och vi vet ju alla vad som hände senast de var i närheten av den småkinkiga kabeln...

Rev sönder blåsan idag, men det var inte så mycket kvar av den, så det är nog ingen fara.

Och som vanligt kommer de här två lediga dagarna att gå fort förbi och snart är det måndag igen. Men just nu så lider jag inte så mycket av att jobba. Kommer nog att tycka att det är trevligt att gå till jobbet fram till augusti (kan bli längre).

Oh I know that I left you in places of despair
Oh I know that I love you, so please throw down your hair
At night I trip without you, and hope I don't wake up
'Cause waking up without you is like drinking from an empty cup
// The Animals Were Gone

Jaha. Nu så här på morgonen så börjar blåsorna dyka upp efter min skållning när jag kom hem i lördagsnatt/söndagsmorgon. Ringfingret är helt klart värst drabbat. Det är en rejäl blåsa som har ploppat fram där nu, på långfingret är det tack och lov inte så mycket än. Anar bara något smått, men det kommer nog att bli värre även där har jag en känsla av. Det jag tror är att det utlöstes igår när jag tog ett bad och inte tänkte mig för utan stack ner handen i det varma vattnet och det sved/brände till ordentligt. Det var visserligen bara frågan om någon sekund, men det var nog tillräckligt. Och regnar ute gör det också...

Sedan måste jag säga att reportrar/journalister inte alltid har den bästa svenskan. Läste på Aftonbladet:
"Hon svälte sig till döds"
När jag gick i skolan så fick jag lära mig att det heter svalt, så det skulle då heta "Hon svalt sig till döds", men det kanske är jag som har fel.

Och så har jag som sagt trevliga arbetskamrater. Det är ju så att det varje torsdag spelas innebandy och precis innan jag skulle gå på lunch så kommer den första av de manliga deltagarna upp  efter matchen och säger till mig: "Vet du vem jag såg i omklädningsrummet?" och sedan flinade han stort och gick till sitt rum.

Igår flyttades en server och gissa vad som hände... Min dator funkade inte nu i morse. Snabbt fixat för IT-teknikern, men frustrerande för en annan som inte kan jobba under den halvtimme som man inte har tillgång till sin dator, sitt arbetsredskap.

Men jag har fått en glimt av min sötnos i dag (också) i alla fall. Redan i morse när vi hade sorterat posten så såg vi att vi hade fått post till säkerhetsansvarig på Dagab. Så jag tog det lilla kuvertet och gick ner till receptionen då han brukar vara där nere lite titt som tätt. Först när jag kom ner dit så såg jag bara honom och han satt och pratade med en annan snubbe som var där. Sedan såg jag att hon var där och ledig så jag gav kuvertet till henne och hon skulle ge det vidare till han som skulle ha det.

Gulliga arbetskamrater jag har då. Eftersom vi har nummerpresentatör ser vi numret på den som ringer och idag ringde det från det numret och mina kollegor tryckte vidare det samtalet så att det hamnade hos mig. "Tyvärr" så var det bara tjejen som ringde (hon sitter där ibland när han är ute och rör på sig) och meddelade att ett besök hade kommit. Fem minuter senare när jag var och hämtade en utskrift så ringer det från receptionen igen och det var från hennes nummer och en av mina kollegor svarade och så var det då självklart han som ringde från det. Snacka om höjden av otur för min del...

Efter att ha fått ett tips från en kompis som såg en film på bio för ett tag sedan. Jag tror inte att den går ute fortfarande, så jag laddade ner den och tittade på den igår. På svenska heter filmen Frihetens Pris och på originalspråket heter den The Wind That Shakes The Barley. Min kompis sa att de två timmar filmen höll på bara försvann och att hon på slutet insåg att hon hade suttit och gråtit då hon var blöt på kinden. Och med det i åtanke så var jag ju förberedd på hur bra filmen var och ändå så... blev det blött på kinden och de där två timmarna filmen pågick bara försvann. Så för att få hela filmen på samma skiva så har jag nu beställt den så att jag kan kolla på den utan några avbrott och så kan jag ju på det här sättet låna ut filmen. Det är inte så smidigt att låna ut hela sin dator bara för att någon vill se den.

En glad nyhet är ju att telefonerna fungerar hjälpligt idag. Vi har fortfarande problem och det största är att vi inte får någon kontakt med Malmö,  men det mesta fungerar i alla fall bra nu. Blev ärligt talat lite paff när jag kom till jobbet 07:30 och det fungerade. Alla här på jobbet blev nog paffa när de fick höra att det funkade så här direkt på morgonen. Ingen hade väl förväntat sig att problemet skulle vara avhjälpt även fast Telia hade lovat att det skulle vara klart på förmiddagen idag.

Klockan är nu 20:31 och jag har för andra kvällen i rad sett filmen och jag har bara en sak att säga om den: Jäkla skitfilm. Jag vill inte påverkas så till den milda grad av en film så att jag sitter och lipar framför datorn. Men jag kan inte låta bli då den är så bra. Ska nog även köpa den när den kommer ut på den svenska marknaden så man kan får den textad på svenska då man tappar lite av det som sägs emellanåt.

Den här dagen börjar bra. Kommer till jobbet och inga telefoner fungerar. Det visar sig att byggjobbarna (som vi fortfarande inte har skrivit på kontraktet med än) har grävt av telefonkabeln och detta trots att de har fått höra att de ska ta det försiktigt då kabeln är lite skadad sedan tidigare samt att den är utritad på ritningen. Smartskaft. Så Telia har kopplat växeln till en av mina kollegors mobil.

Det går att ringa på direktnumrena till de olika regionerna så vi får hänvisa dit. Fick precis höra att en kund hade ringt till Malmökontoret och de hade totalvägrat att ta en Sthlmsorder då datasystemet är nere pga det här. Gissa om att de på det kontoret kommer att få en rejäl utskällning då de kan skriva ner det kunden beställer för hand eller skriva ner i mailet och skicka det direkt till en av Sthlms ordermottagare då mailen fungerar internt men inte externt. Så nu finns mitt mobilnummer nere i Dagabs reception så att de kan ringa upp och meddela om vi får besök eller paket. Och den enda som använde sig av det för att ringa upp och meddela att ett besök var på väg upp var den ringmärkta typen...

Vad du än gör:
...blanda inte tequila, rött vin, rött vin, whiskey, tequila, vitt vin, vitt vin, tequila, tequila under samma kväll.
...häll inte 95 gradigt vatten på fingrarna. Speciellt inte när du har alkohol i kroppen. Reaktionstiden blir lite längre då.

Idag var jag hos osteopaten och man får höra intressanta saker om sig själv som man inte ens visste om. Idag så fick jag höra att eftersom jag är för mjuk/böjlig så kompenserar kroppen det genom att jag står för rakt med benen. Knäna böjs en aning för mycket bakåt vilket resulterar i att jag svankar för mycket och det påverkar musklerna i nedre delen av ryggen. De blir för spända. Sedan har jag ett roterat bäcken och det har med att göra att jag svankar för mycket så att ryggmusklerna spänns för mycket. Sedan är det så att om man har en skada i nedre delen av ryggen så kompenserar kroppen det genom att spänna musklerna i övre delen av ryggen och det är inte heller bra.
När hon började behandlingen idag så fick hon lätt in en hand mellan min svank och den hårda britsen. När behandlingen var över så låg hela ryggen platt mot britsen. Och när hon kollade rotationen på bäckenet så var den borta och jag stod som man ska. Så det jag har fått i läxa är nu att tänka på hur jag står. Att jag ska stå med väldigt lätt böjda knän så att jag inte svankar lika mycket och på det sättet avlastar alla muskler. Sedan är det först och främst magmusklerna jag ska träna för att det är de som bildar som en korsett som stödjer och stabiliserar ryggen.

Sedan kan jag meddela att den där ringmärkningen på "min" receptionist inte hjälper ett dugg. Idag så satt jag ensam i växeln från 15:00 då det är så pass lugnt så jag skickade hem min kollega som även hon skulle ha jobbat till 16:30 och jag var så extremt uttråkad så det fanns inte och ännu mer uttråkad var jag för att jag inte hade sett honom den dagen och jag hade inte snackat i telefon med honom heller och jag visste att han var där. Kände mig lite "utmobbad" av honom.
När klockan var omkring 16:20 så ringde han upp och meddelade att det hade kommit ett besök och så fort jag såg att det var hans nummer som stod där på datorn så spratt jag till. Och när vi hade lagt på så kände jag mig så upplivad och glad så jag satt nog och log ett tag efteråt. Och det trots att han lät lite trött/utttråkad när han pratade med mig. Det pirrade lixom. Det här är verkligen inte bra, men förr eller senare kommer det att gå över. Och vi kommer ju flytta tillbaka till de ombyggda lokalerna om ett knappt år så om det inte har gått över innan dess så lär det gå över då.

Vad ska jag göra imorgon då? Jo, jag och tre väninnor ska ha en mexikansk Nalle Puh-afton. Vi ska äta tacos, dricka margaritas och läsa Nalle Puh. Ska bli spännande att se hur det går.

Idag har inte varit min dag. Förutom att det strulade i kollektivtrafiken (som vanligt) så har jag sett en sak som inte var lika så kul. För att ta det från början:
Idag så har vi haft en tjej här från Kontorspartner som skulle kolla in och lära sig våran växel. Urtrevlig tjej. Hur det än är så kom orsaken till att jag springer ner och hämtar paket fram, så hon blev nyfiken på honom. Hur det än var så ringde han upp och en av mina kollegor svarade och det var ett litet paket att hämta där så jag sprang ner för att hämta det och då var han inte på plats. Sedan ville den här tjejen se hur han ser ut så vi hittade på ett svepskäl till att gå ner så hon skulle hämta sin kamera i sin bil för att fota den här arbetsplatsen. Då var han inte heller där. Dötrist typ. Så tredje gången gillt blev det nu när hon skulle gå så då följde jag med henne ner och... *ta-daa* ...där satt han. Så snackade mitt besök med tjejen i receptionen där och sa att hon hade haft en bra lärare varpå jag högg på det och sa: "Där ser ni. Jag kan jag med." Han gjorde då ett tummen upp med vänster hand och... Ja, låt oss säga som så att det såg ut som något guldaktigt på ett finger där... Men livet går vidare och jag har ju redan förstått att han måste vara upptagen så... Men det kändes ändå lite trist. Men det finns ju inget som säger att jag behöver sluta titta för det eller sluta vara trevlig. Och en av tjejerna här var ju snäll och sa att "ingenting varar för evigt". Väldigt snällt... eller inte. ;-)

Den här dagen var inte rolig. Det började med att jag fick småspringa till pendeln då tunnelbanan var försenad. Sedan fick jag småspringa till bussen för att någonstans på vägen tappade pendeln fart och blev tre minuter försenad och har man bara fem minuter att spela på när den är i tid så...

Kommer till jobbet och drar igång datorn och så visar det sig att den strular. Jippi tänkte jag då, då jag var ensam i växeln då den ena kollegan var och hämtade posten på Rörvägen (dit den kommer varje dag vid 08:15), den andra kollegan satt fast i bussen mellan Lissma skola och Lillsjövägen så hon visste inte när hon skulle komma och min tredje kollega börjar kl 09. Sedan så visade det sig att det inte bara var min dator som det problem med utan flera stycken och det berodde på serverflytten som skedde igår kväll. Bland annat var samtliga fyra datorer i växeln drabbade. Det var ingen kontakt med nätverket och det är väldigt bra att ha då vår växel går via datorn. Så närmsta chefen ringde och pratade med IT-ansvarig om det och jag offrade mig (yeah right) och sprang ner till receptionen och meddelade att vår växel låg nere och att om det kom besök eller paket så var det bara att skicka upp dem/det. Halv nio så var problemet löst och då ringde jag ner till receptionen på deras växelnummer och gissa vem som svarade...

Det känns ganska bra att ha en sådan här liten grej varje vardag. Man livas upp även fast man mer eller mindre vet att det inte kommer att bli något mellan oss. Det känns som att det finns för mycket hinder som måste överbyggas för att vi ska kunna få en sådan kontakt. Tyvärr. Han verkar vara en så genomtrevlig person.

... Inte då. Fast det kanske har att göra med att jag vare sig kan eller få ta i ordentligt än. Jag ska sakta men säkert bygga upp musklerna. Stabiliseringsträning kallas det visst för. Men så fort jag inte känner av ryggen längre så får jag börja ta i (om jag vill). Men det kan dröja då jag har hört av flera här att skador i ryggen tar tid på sig att läka ut. Och med tanke på att jag skadade mig den tjugoförsta september så kan jag skriva under på att det gör det. Det kommer att ta ett antal månader innan jag är helt bra. Men med tanke på att jag går till osteopaten som kommer till oss en dag varannan vecka så kan jag kanske klara mig undan med tre månader istället för ett halvår. Så lagom till julfrosseriet kan jag kanske vara helt hel igen. Fast lite träningsvärk kommer jag nog ha imorgon i armarna då jag kan träna dem lite mer då de inte har lika mycket att göra med den nedre delen av ryggen.

Sedan blev jag lite glad då jönköpingskan här på jobbet säger att min receptionist inte alls är skåning utan smålänning, så det känns lite bättre nu även fast jag hade vant mig vid tanken på att han var skåning. Sedan ska jag väl erkänna att jag egentligen inte har några större problem med skåningar utan att det bara är en sådan där sak som man säger. Och apropå min receptionist så fick jag springa ner och hämta ett paket idag igen. Eller fick och fick, jag anmälde mig så fort jag hörde att det var ett paket att hämta där nere. Idag sa han tack och lov inget till mig utan jag fick snacka med tjejen som sitter där (urtrevlig tjej) medan han satt i bakgrunden och smålog (jag var ju tvungen att kolla lite och sedan önskade jag nästan att jag inte hade det då jag höll på att tappa koncentrationen). Sedan verkar det som att deras arbetstider är 07:30-16:30. Skulle passa mig utmärkt att "känna" någon som har de abetstiderna... ;-)

Den här veckan kunde ha börjat bättre. Om pendeltåget är i tid har jag fem minuter på mig tills bussen går till Dagab och den väntar inte in ett försenat tåg. Idag var pendeln tre minuter försenad vilket resulterade i att jag och alla andra fick springa till bussen och så här i efterhand var det nog inte det smartaste jag kunde göra då jag fick ont i ryggen av det.

Sedan är jag nu officellt superfjompig, men det roar mina kollegor i alla fall och det är alltid något. En av mina dagliga morgonuppgifter är att hjälpa till att öppna och sortera posten och när jag kom tillbaka från den sysslan så säger en av mina kollegor att min favoritreceptionist har ringt upp och meddelat att det finns ett litet paket att hämta nere hos dem och att jag fick välja först om jag skulle gå eller om någon av de andra skulle det. Självklart så anmälde jag mig som frivillig till att springa i trapporna, det är ju nyttigt med motion (som om det var trapporna som lockade...). Mer eller mindre hela vägen ner så har jag ett fånigt flin på läpparna och jag känner mig rödrosig. (Fjomp!) När jag kommer ner så pratar jag med dem båda och så kläcker jag ur mig något superintelligent om att jag nog orkar bära upp paketet den här gången då det är så litet. (Fjomp!) Sedan går jag tillbaka till våra lokaler med ett flin samtidigt som jag kände mig så dum på grund av det jag sa och lämnar över paketet till chefen som skulle ha det och hon tyckte att det var bra service och jag säger "allt för att springa i trapporna". (Fjomp!)
Så för att göra en lång historia kort, vill jag väl ha sagt att jag är så jävla fjompig just nu så det finns inte. Ibland skulle det ha varit bra om man var en robot så att man slapp allt det här jobbiga då jag har en känsla av att just det här var dödsdömt redan innan det började.

Idag har jag verkligen fått bevis för att jag inte är nervlös. Det började med nervryckningar i höger lår, sedan började det rycka under vänster öga. När det var klart så började det rycka i det övre högre ögonlocket för att till sist avslutas (hoppas jag) med ryckningar i vänster tumme.

Sedan har nå't som jag inte är så säker på att jag egentligen gillar inträffat. Jag har gått och blivit lite förtjust (ok, ganska så mycket då) i den ena av Dagabs receptionister. (För att ta lite bakgrund så sitter vi sedan början av september i Dagabs lokaler för att våra egna lokaler ska byggas om  helt och hållet.) Jag borde nog inte skriva det här med tanke på att jag har några nära släktingar som läser min blogg, men... Vad ska jag säga om den här personen då? Ja, jag kan inte berätta så mycket då jag inte vet så mycket om honom förutom att jag vet vad han heter i förnamn, att han är i ungefär min ålder, bryter lite på skånska (jag vet, jag vet...) och att han ser trevlig ut. Sedan tror jag inte att han är anställd av Dagab utan att han är en Securitasvakt. Men med min vanliga tur så är han antingen upptagen eller så är han bög. *suck* Jag behöver nog söka hjälp för det här...